Hur går nervsignalen när en receptor stimuleras
Somatosensorik
Detta inlägg behandlar nästa kursmål:
- Redogöra till dem neuronala förutsättningarna på grund av proprioception, smärta samt hudsensorik
- Beskriva hjärnbarkens struktur samt dess funktionella uppbyggnad
- Redogöra till sinnesorganens anatomi (och deras histologiska uppbyggnad) samt deras funktioner, inklusive dem viktigaste sensoriska bansystemens anatomi samt funktion ifrån känselorgan mot hjärnbarken
Ryggmärgens grå substans existerar organiserad inom flera lamellae.
Olika nervfibrer terminerar inom olika lamina.
ryggmärgens lamellae
Spinalnerv, utgår ifrån ryggmärgen. ett spinalnerv innehåller nervfibrer likt består från flera neuroner. Sensoriska nervfibrer utgår ifrån dorsal root. Dessa neuroner kallas pseudounipolära, vilket betyder för att dem äger axonutskott åt numeriskt värde håll. Deras cellkropp bildar dorsal root ganglion.
Mekaniska nervfibrer utgår ifrån ventral root.
Ett sensoriskt intryck förmedlas ifrån receptorer, genom ett nervcell inom enstaka spinalnerv mot ryggmärgen. denna plats kopplas signalen angående samt förmedlas från enstaka fräsch nervcell vilket på grund av signalen vidare, till för att mot slutligen nå hjärnan.
Människan besitter totalt 31 par spinalnerver:
- 8 cervikalnerver (C1–C8)
- 12 thorakalnerver (T1–T12)
- 5 lumbalnerver (L1–L5)
- 5 sakralnerver (S1–S5)
- 1 coccygealnerv
Cervikala spinalnerver namnges efter underliggande kota, medan resten namnges efter överliggande.
Detta beror vid för att den inledande cervikalnerven lämnar ryggmärgen ovanför inledande cervikalkotan, vilket fullfölja för att den åttånde samt sista cervikalnerven tvingas lämna ifrån beneath den sjunde samt sista cervikalkotan. Den inledande thorakalnerven lämnar därför ryggmärgen beneath inledande thorakalkotan.
Dermatom, sektor vid huden liksom innerveras från ett speciell spinalnerv.
Några utvalda dermatom:
- C4: Nyckelben
- C6: Tumme
- C8: Lillfinger
- T4: Bröstvårtor
- T Navel
- L5: Stortå
- S1: Lilltå
Receptivt fält, plats liksom innerveras från enstaka nervcell. Fälten överlappar varandra, vilket betyder för att en stimuli kunna stimulera flera nerver. Lateral inhibition används till för att redogöra precist lokalisation på grund av stimuleringen.
Fältets storlek beror vid tätheten hos receptorerna vid en visst plats (tätare receptorer ger mindre receptiva fält).
Lateral inhibition, exciterade neuroner inhiberar intilliggande neuroner till för att precisera signalens lokalisation.
Mekanosensorik, innefattar vibration, tvåpunktsdiskrimination samt proprioception.
Tvåpunktsdiskrimination, numeriskt värde stimuli uppfattas såsom enstaka ifall detta sker inom en receptivt fält.
Större receptiva fält vid en region ger högre tröskelvärde på grund av tvåpunktsdiskrimination samt detta behövs alltså längre avstånd mellan numeriskt värde stimuli på grund av för att man bör behärska särskilja dem. Handen besitter lägre tröskelvärde jämfört tillsammans med armen, eftersom receptortätheten existerar högre hos handen.
Adaptation, successiv minskning inom respons hos ett receptor nära långvarig stimulering.
identisk mängd stimulus genererar ej lika frekventa aktionspotentialer alternativt lika höga amplituder. mot modell får oss intryck då oss tar vid oss textilier, dock ej kurera tiden beneath dagen då oss besitter dem vid oss, ifall oss ej aktivt tänker vid detta. Receptorer existerar antingen snabbt alternativt långsamt adapterande.
Proprioception, förmågan för att behärska uppleva position samt rörelser från den egna kroppen.
Signaltransduktion
Från stimuli mot nervsignal.
Hudreceptorer
Hudens känslighet beror vid receptortätheten liksom skiljer sig åt olika områden.
Taktil känslighet existerar störst nära hårlös hud vid fingrar, handflator, fotsulor samt läppar.
Meissners korpuskel, epidermis samt ytlig dermis. överför enkel kontakt. Snabbt adapterande.
Merkelcell, stratum basale (epidermis). överför tryck samt strukturer vid ämne, vilket kanter samt upphöjningar. Långsamt adapterande.
Pacinis korpuskel, djup dermis samt hypodermis.
överför djupare tryck samt skakningar. Snabbt adapterande.
Ruffinis korpuskel, mellan stratum papillare (dermis) samt hypodermis. överför sträckning från huden. Långsamt adapterande.
MINNESREGEL
Ytliga tyskar: Meissner und Merkel
Djupa italienare: Pacini e Ruffini
| Receptor | Modalitet | Receptivt fält | Adaptation |
| Meissner | Lätt beröring | Litet | Snabb |
| Merkel | Tryck samt struktur | Litet | Långsam |
| Pacini | Djupare tryck samt vibration | Stort | Snabb |
| Ruffini | Sträckning | Stort | Långsam |
En djupare receptor får en större receptivt fält.
Hårfollikelreceptor, receptorer liksom känner från stimuli vid avstånd genom håret.
Nociceptorer (fria nervändar), reagerar mot smärta alternativt potentiellt skadligt stimuli.
- Termisk nociceptor, reagerar vid skadligt upphöjd alternativt nedsänkt temperatur.
- Mekanisk nociceptor, reagerar vid överdrivet tryck alternativt mekanisk deformation.
- Kemisk nociceptor, reagerar vid kemikalier samt kryddor.
- Sleeping/silent nociceptor, reagerar endast ifall omkringliggande vävnad existerar inflammerad.
- Polymodal nociceptor, reagerar vid flera från dessa modaliteter.
Proprioceptiva receptorer
Muskelspole, sinnesorgan insprängd inom skelettmuskulatur. Består från inriktade små muskelceller (intrafusala fibrer) såsom främst detekterar längdförändring från omgivande muskel.
Golgis senorgan, känselreceptor liksom sitter invävd mellan sentrådarna inom övergången mellan muskel samt sena. Skickar upplysning mot centrala nervsystemet ifall senans tryck.
Namnet bör ej förväxlas tillsammans med golgiapparaten (båda döptes efter identisk vetenskapsman, Camillo Golgi).
Ledreceptorer, receptorer kring leder vars funktioner existerar uselt kartlagda samt därför existerar dem ej relevanta för att förstå.
Nervfibrer
Aδ-fibrer, myeliniserad nervfiber vilket därmed överför snabb, stickande samt vällokaliserad smärta, även kallat First Pain.
C-fibrer, omyeliniserad nervfiber vilket därmed överför långsam, dock långvarig, molande samt svårlokaliserad smärta, även kallat Second Pain.
| Axontyp | Modalitet | Myelin | Hastighet |
| Aβ (A-beta) | Mekanosensorik | Ja | m/s |
| Aδ (A-delta) | Nociception | Ja | m/s |
| C | Nociception | Nej | m/s |
| Sensorsystem | Typ från afferent |
| Sträckreceptor inom muskelspole | Ia, II |
| Kraftreceptor inom Golgis senorgan | Ib |
| Kutana receptorer | Aβ, Aδ, C |
Ia-fibrer signalerar ifall hastigheten vid muskelns längdförändring, medan II-fibrer signalerar angående aktuell muskellängd.
Modulering samt neurotransmittorer
Sensitering (hyperalgesi), ökad smärtupplevelse nära smärtpåverkan.
nära upprepad smärtsignalering kommer smärtan successiv för att öka, även angående själva stimulit ej förändras. Sensitering sker mot modell nära inflammation.
Substans P, neurotransmittor såsom utsöndras ifrån specifika sensoriska neuroner inom samband tillsammans med smärtsamt stimuli, vilket överför smärta mot nervsystemet. Endorfin samt opiater begränsar frisättning från substans P, vilket fungerar liksom ett typ från smärtlindring.
bradykinin, prostaglandiner
| Modalitet | Receptor | Fibrer |
| Beröring | Snabbt adapterande (Meissner, Pacini, hårfollikel, vissa nociceptorer) | Aβ |
| Beröring & tryck | Långsamt adapterande (Merkel, Ruffini, vissa nociceptorer) | Aβ, Aδ |
| Vibration | Meissner, Pacini | Aβ |
| Temperatur | Termiska nociceptorer | Aδ, C |
| Smärta & klåda | Fria nervändar | Aδ, C |
Somatosensoriska bansystem
Inom somatosensorik sker detta en särskiljande mellan medveten samt undermedveten somatosensorik samt mellan mekanosensorik samt smärta–temperatur.
Det finns numeriskt värde par från bansystem på grund av medveten somatosensorik:
- Posterior sektion från skalle samt under
- Mekanosensorik: Dorsal column–medial lemniscus pathway
- Smärta samt temperatur: Spinothalamic tract (Anterolateral system)
- Anterior sektion från viktig samt ansikte
- Mekanosensorik: Trigeminal lemniscus pathway
- Smärta samt temperatur: ledning genom spinal nucleus of the trigeminal complex
Gällande undermedveten somatosensorik handlar detta ifall proprioception vilket förmedlas ifrån fria nervändar mot cerebellum, vilket sker via spinocerebellar pathway.
Under huvud
Dorsal column–medial lemniscus pathway
Kontralateral bansystem vilket överför mekanosensorik ifrån posterior sektion från huvudet samt beneath.
Dess nervfibrer rör sig inledningsvis inom numeriskt värde dorsala kolumner (fasciculi), beroende vid från vilket ställe kroppen dem överför somatosensorik, mot numeriskt värde respektive kärnor. Därefter rör dem sig inom enstaka ledning likt kallas medial lemniscus.
- Neuron ifrån mekanosensorisk receptor tillsammans med cellkropp inom dorsalrotsganglion rör sig upp genom dorsalkolumnerna, beroende vid vilken nivå dem träder in inom ryggmärgen, mot respektive kärna inom nedre medulla oblongata
- Cervikalnivå: Fasciculus cuneatus – Nucleus cuneatus
- Lumbalnivå: Fasciculus gracilis – Nucleus gracilis
- Neuron korsar ovan mot kontralateral blad från medulla samt projicerar upp mot ventral posterolateral kärna (VPL) inom thalamus.
nära överkorsningen kallas nervfibrerna internal arcuate fibers. Därefter kallas ledningen medial lemniscus.
- Neuron projicerar mot somatotopiskt lämplig sektion från gyrus postcentralis.
Fasciculus cuneatus, dorsal kolumn såsom överför somatosensorik ifrån övre kroppen: armar, övre delen från bålen samt hals (över T6/7).
Fasciculus gracilis, dorsal kolumn såsom överför somatosensorik ifrån nedre kroppen: ben samt nedre delen från bålen (under T6/7).
Medial lemniscus, ledning från &#;second beställning neurons&#; liksom överför signalen vidare ifrån dorsalkolumnerna mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.
Spinothalamic tract
Kontralateral bansystem såsom överför smärta samt temperatur ifrån posterior sektion från huvudet samt beneath.
Överkorsning sker inom segmentnivå, en alternativt numeriskt värde parti ovan alternativt beneath ifrån var spinalnerven träder in inom ryggmärgen. Får sitt namn eftersom detta finns enstaka direkt koppling mellan ryggmärgen (medulla spinalis) samt thalamus. Detta bansystem kallas även detta anterolaterala systemet.
- Neuron tillsammans cellkropp inom dorsalrotsganglion vilket terminerar inom dorsalhornet vid segmentnivå (ett alternativt numeriskt värde parti upp alternativt ner).
- Neuron korsar ovan mot anterolateral sektion från ryggmärgen samt projicerar upp mot ventral posterolateral kärna (VPL) inom thalamus.
- Neuron projicerar mot somatotopiskt lämplig sektion från gyrus postcentralis.
Ansikte
Trigeminal lemniscus pathway
Kontralateral bansystem liksom överför mekanosensorik ifrån anterior sektion från huvudet samt ansikte.
Kallas även pathway through the principal nucleus of the trigeminal complex.
- Neuron ifrån n. trigeminus tillsammans cellkropp inom ganglion trigeminale träder in ventrolateralt inom pons samt terminerar inom principal nucleus of the trigeminal complex.
- Neuron korsar ovan mot kontralateral sektion från hjärnstammen samt projicerar mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.
Denna ledning kallas trigeminal lemniscus.
- Neuron projicerar mot underlägsen sektion från gyrus postcentralis, var ansiktet existerar somatotopiskt representerat.
Ganglion trigeminale, ganglion på grund av n. trigeminus (V).
Trigeminal lemniscus, ledning från &#;second beställning neurons&#; såsom kopplar samman nervfibrer ifrån n.
trigeminus mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.
Ledning genom spinal nucleus of the trigeminal complex
Kontralateral bansystem såsom överför smärta samt temperatur ifrån anterior sektion från huvudet samt ansikte.
- Neuron ifrån n. trigeminus tillsammans med cellkropp inom ganglion trigeminale träder in ventrolateralt inom pons samt går eller reser sedan ner inom medulla oblongata via ett ledning vilket kallas spinal trigeminal tract, var den bildar flera synapser tillsammans med enstaka kolumn från celler liksom kallas spinal nucleus of the trigeminal complex.
- Neuron korsar ovan mot kontralateral sektion från medulla samt projicerar upp mot tegmentum inom hjärnstammen samt sedan vidare mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.
Denna ledning kallas anterior trigeminothalamic tract.
- Neuron projicerar mot underlägsen sektion från gyrus postcentralis, var ansiktet existerar somatotopiskt representerat.
Spinal trigeminal tract, nedåtgående ledning inom medulla oblongata liksom består från &#;first beställning neurons&#; ifrån n. trigeminus.
Spinal nucleus of the trigeminal complex, kärna inom medulla oblongata vilket tar emot resultat angående smärta samt temperatur.
Anterior trigeminothalamic tract, ledning från &#;second beställning neurons&#; vilket kopplar samman nervfibrer ifrån n.
trigeminus mot ventral posteromedial kärna (VPM) inom thalamus.
| Bansystem | Kroppsdel | Modalitet | Överkorsning | Thalamus |
| Dorsal column–medial lemniscus | Under huvud | Mekanosensorik | Nedre medulla | VPL |
| Spinothalamic tract | Under huvud | Smärta samt temp | Segmentnivå | VPL |
| Trigeminal lemniscus | Ansikte | Mekanosensorik | Nedre pons | VPM |
| Ansikte | Smärta samt temp | Medulla | VPM |
- Spinocerebellar tracts
- Dorsal spinocerebellar tract (DSCT)
- Ventral spinocerebellar tract (VSCT)
- Cuneocerebellar tract (CCT)
- Rostral spinocerebellar tract (RSCT)
Spinocerebellar tracts, flera bansystem såsom överför ipsilateral proprioception:
- Cuneocerebellar tract (CCT), överför proprioception ifrån övre bål samt armar.
- Dorsal spinocerebellar tract (DSCT), överför proprioception ifrån nedre bål samt ben.
Patologi
Brown-Sequards syndrom, halvsidig skada vid ryggmärgen liksom ger nästa somatosensoriska bortfall:
- Normal beröring vid båda kroppshalvor ovanför skadan
- Försämrad kontralateral smärta samt temperatur nedanför skadan (spinothalamic tract)
- Försämrad ipsilateral mekanosensorik nedanför skadan (dorsal column–medial lemniscus pathway)
Anledningen på baksidan ipsilateralt bortfall från mekanosensorik nedanför skadan existerar för att dorsal column–medial lemniscus pathway ej korsar ovan på grund av än inom hjärnstammen samt existerar därför ipsilateral längs bota ryggmärgen.
Somatosensoriska hjärnbarken
Primära somatosensoriska barken (Gyrus postcentralis)
Somatotop organisation
Olika kroppsdelar representeras vid olika delar från cortex.
Tags:Fysiologi
Perifera nervsystemet
Perifera nervsystemet, PNS (latinSystema nervosum periphericum, eng.Peripheral nervous system) omfattar samtliga delar från nervsystemet vilket ej hör mot hjärna alternativt ryggmärg.
detta består från nervtrådar ute inom kroppen såsom överför signaler mot samt ifrån detta centrala nervsystemet, CNS, samt vilket tillsammans tillsammans detta bildar nervsystemet hos ryggradsdjuren samt särskilt däggdjuren.
Inom detta perifera nervsystemet finns både nervtrådar likt skickar signaler mot hjärnan alternativt ryggmärgen, sålunda kallade afferenta alternativt sensoriska nerver, samt nerver likt skickar signaler mot muskler alternativt andra kroppsdel inom kroppen, sålunda kallade efferenta alternativt motoriska nerver.
Alla nervtrådar inom detta perifera nervsystemet besitter förbindelser tillsammans detta centrala nervsystemet, direkt alternativt omväg via andra nerver. Cellkropparna inom dem efferenta( motoriska nervsystemet) neuronerna finns ofta inom antingen ryggmärgen alternativt hjärnstammen, medan cellkropparna på grund av dem afferenta (sensoriska nervsystemet) nerverna finns inom dorsalrotsganglion samt äger sitt ursprung ute inom muskler, huden alternativt kroppens olika kroppsdel.
Det perifera nervsystemet brukar inom sin tur delas in inom detta autonoma nervsystemet samt detta somatiska nervsystemet.
Somatiska nervsystemet
[redigera | redigera wikitext]Det somatiska nervsystemet består dels från nerver likt styr kroppens viljestyrda muskler, mot modell rörelser inom armar samt ben, dem motoriska nerverna, dels från nerver liksom överför känselimpulser ifrån huden samt musklernas känselkroppar mot CNS, dem sensoriska nerverna.
Autonoma nervsystemet
[redigera | redigera wikitext]Det autonoma nervsystemet består från nerver såsom styr funktioner inom kroppens olika kroppsdel såsom ej existerar direkt viljestyrda, mot modell hjärta, lever, magsäck, spottkörtlar m.m.
Det autonoma nervsystemet omfattas från tre delar. ifrån ryggmärgen utgår detta sympatiska nervsystemet samt detta parasympatiska nervsystemet, vilket arbetar mot varandra, antagonistiskt.
Något förenklat kunna man yttra för att detta sympatiska nervsystemet styr energikrävande handlingar (kamp samt flykt), medan detta parasympatiska styr ovan energisparande handlingar (vila samt matspjälkning). detta enteriska nervsystemet går längs mag-tarmkanalen samt styr dess motorik.
Vid krävande ansträngningar sålunda ökar detta sympatiska nervsystemet hjärtfrekvensen, blodtrycket mm.
därför då detta existerar dags till vila, kommer detta parasympatiska nervsystemet in samt sänker hjärtfrekvensen samt blodtrycket. vid sålunda vis eftersträvas ett balans. Dessutom därför ökas blodtrycket från den kemiska närvaron från stetostanter.
| Organ | System | Receptor | Effekt | Övrigt |
|---|---|---|---|---|
| Hjärtat | Sympatikus | β1 | Höjd puls.
Ökad slagkraft. Snabbare impulshastighet. Ökad retbarhet. | Påverkar endast kammare |
| Parasympatikus | Sänkt puls. sänkt impulshastighet. | Påverkar endast förmaket | ||
| Lungor | Sympatikus | β2 | Vidgar luftrören. | |
| Parasympatikus | Sammandragna luftrör. Ökad slembildning. | |||
| Perifera flaska (kapilärer) | Sympatikus | α1 β2 | Kontraheras | |
| Parasympatikus | Ingen inverkan. | |||
| Ögat | Sympatikus | α | Vidgar pupill. | |
| Parasympatikus | Kontraherar pupillen. | |||
| Metabolism | Sympatikus | β2 | Hämmar insulinproduktion. Stimulerar glykogenolys, glukoneogenes samt lipolys | |
| Parasympatikus | Stimulerar insulinproduktion, glykolens. begränsar glykogenolys samt lipolys | |||
| Urinvägar | Sympatikus | α β3 | Urethra kontraheras Urethra samt blåsa relaxeras | |
| Parasympatikus | Kontraherar blåsan. | |||
| Enteriska nervsystemet | Sympatikus | α (+β) | Hämmar sekretion samt kontraherar sfinktrar. Minskad motilitet samt tonus. | |
| Parasympatikus | Stimulerar sekretion samt relaxerar sfinktrar. Ökad motilitet samt tonus. |
Nervledningsbanor
[redigera | redigera wikitext]Somatiska sensoriska banor ifrån kroppen
[redigera | redigera wikitext]- Taktil (beröring + tryck) samt proprioceptiv data går via baksträngsbanan (fasciculus gracilis et cuneatus).
- Smärt- samt temperaturinformation går via tractus spinothalamicus lateralis et anterior, Anterolateralsystemet.
Nervledningsbanor ifrån ansiktet
[redigera | redigera wikitext]- Taktil info (beröring + tryck) går via lemniscus trigeminale.
- Proprioceptiv kunskap går via lemniscus trigeminale.
- Smärt- samt temperaturinfo.
Nervledningsbanor mot kroppens muskulatur
[redigera | redigera wikitext]- Laterala banor leder viljestyrd rörelse
- Venteromediala banor styr icke-viljestyrd rörelse ifrån hjärnstammen
Andra nervledningsbanor
[redigera | redigera wikitext]- Cochlearsystemets väg eller spår (hörselbanan).
- Vestibularsystemets väg eller spår (balansbanan).