Ljusets våglängder kan reta ögats receptorer

Lindström, M. 1976. spektralisk känslighet hos några amfipod- samt mysidarter. M.Sc. thesis. Univ. Helsinki and Tvärminne Zool. St. 71 pp

SPEKTRAL KÄNSLIGHET HOS NAGRA AMPHIPOD_ samt MYSTD-ARTER inom Pro-gradu avhandling Tvärminne, månad it{ac{nus Lindström -'l-.973 ØH ep /.14'7fa "0 TNNEi-IJ.LLSI.. öRTÐC I(NT NG . inom. sici¿. , Sa¡nmanfattning INLÐÐNTNG TI.IUATERTAL samt ¡{ETOÐÐR 6 1.

Materia]. - ïnsamLingsmotoder samt förvarin6 2, Apparatur samt rreÈod - O¡¡tisk utrustning 1970 - RegLstref,L¡xg 1970 - FeLlcäLlor 1970 - Apparatur 1971 - Apparatur 1972 - ï(al.ibrerj.ng från dem optlska systenieri - ÐLektrodorna - Preparerir¡g: från försöksdjuren IÏT. (, r7 inom inom inom îo '¡CI '! 17 j7 ig Försöicsgången RESULîAî 7. Amphipoda '2. '1 - Pontoporeia affinís - Pontopoz'eía fenorata - Gam¡narus oceanícus - Gamnarus saLinus - Gar¡marus zaddaclxi - Gamniarus duebení - Gar¡ularus pulex - Pal].asea quadrispinosa överblick ovan resuLtaten Nomogram till Amphipodernas spektr.känsi.

Mysidaceae ," /l '<l )v Jì .J ) .., '3h. - liysl.s míxta - Itlysís reLlcta Försök tillsammans poJ.aríserat ljus Praurrus flexuosus Neon¡ysås integer .Spektral. kåinsJ.ig,het ocl¡ absorptio$s3, spoktrum till Amphlpod.er samt ltlysider Sammanfattnlng från resultaten +Jt 7* ¿.. U ¡- ,._ TV.DTSIçUSSTON JåÍmförelso melLan spoktraL kåinsl.ighet samt J-jusmiJ.Jö - Pontoporeia afflnis samt P. fer¡oreta - Gam¡narus 'l¡ a- L+y oceanicus, G.

eaLinus samt G, zaddachí Gam¡narus duebonj. Gamnrarus puJ.ex oct¡ Pal]-asea 5O quaclri- JJ spinosa l"Iysl-s mixta samt M. relicta Praunus flexuosus octr Neomysi.s integer Li t t eraturf krydda e ckning Bilaga¡ tabeLL l-22 e1, )+ 56 6t -T't 2 s A 1,1¡ ;Â tYrÀî,T tf inom I'lg spehtrala känsligheten hos några amphipod- samt m),sjcl.;,::ter undersöktes ele.ktrofysiologiskt. Õgats reaktion vid l¡ucrc;ningar från olika lntensitet samt vågIåingd registrerades frán iacettögats yta genom ett mikroeleirtrod ( Õgats yta penetrerad), sarlrr:anställningen från dem salunda erhåI1na elektroretinogrammen ( nRG ) ger ett relativ spehtral hânslighetsku.rva.

iïà.:rslighetsicurvorna Jänfördes tillsammans spektrofotornetrlskt mottagna absorption$* epektra på grund av vertebratrhodopsin ( DARTNAI,L, 1g5j ). Den spektrala känsligheten äger Jänförts tillsammans med. djurens normí,,Den la ljusnilJö. Försöken utfördes beneath år 19TO - 19ZZ pâ $elsingfors ünlversitets Tvärmlnne zoologisha sta'¿ion, dem unde:"sökta arterna existerar således då såsom vid numeriskt värde .in6amlade j.

stationens att vara nära något. Inrja;,1Lingsplatserna frangår från kartan vid blad B. dem arter sora på denna plats kommer för att behandlas existerar : AMPHÏPODA : Pontoporeia afflnis LIÎ{DSTRöM Pontoporeia femorata KAÕYER Gammarus oceanicus SEGERSïRÅIÐ . Gammarus salinus SPOONIR Gammarus zaddachi SPOOIVER Gammarus duebeni LIÏ,Ï,JI¡BORG Garnuarus pulex ( 1,. ) MYSIDACEAÐ: Pallasea quad,rlsplnosa G.O.

SARS Mysis rellcta IOVËN Mysis roixta I,TÍ,LJEBORG Neornysis Í-nteger LEACH Praunus flexuosus 0.F. åskljud TNI,EDNTNG en synorgan utsätts på grund av lJus reagerar detta olika starht vid incltamentet beroende dels vid dess ljusstyrka, dels dess vågIängd. D.v.s. om.ett synorgan retas ned en lJus sorû ökar 5. styrka kommer även detta upplevelse vilket ögat överför ati; pli starDå hare. On den totaLa energl son når ögat håL1es konstant ¡nen ljusets våglängd föränd,ras förmedlas en upplevelse sorr varierar inom styrka.

Detta sker oberoende on ögat äger förmåga att se färger elIer lnte. f syn- samt andra fotokemiska processer existerar detta antalet lJuskvanta såsom tas upp eller sugs in från den ljuskânsliga ytan liksom bestänmer ljusets effektivitet, ej intensiteten uttrycirt inom energlenheter. eftersom energin inom en. ljuskvantuin existerar omvân'[ proportionell not våg1ängden följer för att ett energienbet från 1ån¿;våg1gt ljus lnnehåI1er fler kvanta än enstaka energienhet från korto.

vagLgE IJus. en ögas spektrala känslighet erhålles genorn för att till dem olika våglängderna uppsöka dem ljusintensiteter på grund av vi1.k¿r ö6at reagerar tillsammans med samna styrka. detta inversa värdet från intensiieten uttryckt inom kvanturnintensitet utgör ögate relativa speküraia känsli.ghet fiÍr våglängden 1 fråga. Õgats funktion grundar slg vid absorptionen från ljuskv¿nta 1 eynreceptorernas ljuskänsliga delar, vilka innehåller sJrnpignent.

.A,bsorptionen förorsakar enstaka isomerisering från synpigaentmolekylen villcet inom sin tur, genom enstaka ännu ej helt klarlagd nekanisnr 6er upphov tj.l3. ett elektrlsk impuls. Synpigmentet består från en proteln ( opsin ) samt enstaka viC detta bunden kromofor, ett aldehyd från A-vila¡r¡j.n. 0n pigmentet existerar baserat vid A-v1tamin1 existerar d.et en rhodopsin, angående detta existerar baserat vid A-vitamin2 existerar detta en porphyropsin.

Porphyropsinet äger tiLls vidare endast konstaterats hos ett sektion sötvattenfiskar samt a¡.rfibj.er ( I'IJ\LD, 1%6 e',1937 ). Rhodopsinet består inom icke-exiterat t1Ilstånd från opsin samt 1 l-cis-retj.nal. l{är retlnaldelen absorberar en ljuskvantu;rr ändrar den sin ryndstruktur, lsoneriseras, varav följer ett spjälkning från rhodopslnmolekylen inom opsin samt all-trans-retina_1. Denna spjälkning går vj-a en antal mellansteg : rhodopsln - L pre-lumirhodopsin - lumirhodopsin - metarhoclopsj-n f - nret¡i:¡hodopsi.n II - a1l--trans-retinal + opsin ( !T¡,LD, 1968 b ).

beneath ljusets effekt komner även all-trans-retinaleL för att övergå inom rhodopsin. 1 l-cis-retinaL samt förena sig tillsammans med opsinet mot Ftg. 1, vlsar strukturforn¡lerna på grund av retinal inom exiterat samt inom icke-eriterat t1llstånd. a b FÍg. 1. a = all-trans-retina1, b = 11-cis-retj.nal. ( iTAtD, 1915. ) Hos några dJurarter förekonmer förändrlngar j- den spektra- Ia känsligheten beneath något utveckllngssþede.

Detta beror inom flera fa1I vid för att ögat innehåller ett blandnj.ng från numeriskt värde pignent vars proportloner förmå varj.era. därför existerar fallet bl.a. hos några arter laxfiskar samt neJonögon, vllka äger enstaka stöme andel rhodopsln just före vand.ringen tiII havet samt soro producerar porphyropsin 16en då dem återvänder till- fåtrskvattenn5-lJön. ( LyTHGOE, 1972.) Munz samt Reuter ( 1966 ) undersökte grodan Rana ten'oorarj-a samt fann hos ynglen enstaka blandnlng från 5O - 70 % ,Z3Z samt JO - 50 % 5O21, medan dem fullvuxna exemplaren därför gott vilket uteslutande ägde 5021.

( 523¿ = porphyropsin ned nax. abs. t JZJ nm, 5OZl r rhodopsin tillsammans med högsta. abs. 1 502 nm. ) 5 ÀIen ( Antjui.Ll.a anfiuilla ) äger enstaka blancinin ¡,; från jO21 ocìr 5232, dock före vandrlngen mot Sargassohavet fö¡vsndlas; Ce mot en rhodopsin rned högsta. abs. inom 4.Bz nm ( Lyrì]cloE, 1g?2") Den spektrala käns.ligheten kan'ochså förändras genon för att pigmentets opsindel förändras.

Hos kardinalfiskar ( lrpogonidae ) finns ett nångfald À-max ifrån 484 t111 495 nn ( endast fultvuxna indlvider ). Hos Apogon brachS'gramrirus äger yngel ¿ì.v ca 3 nrn längd X-rnax 1 ca 4BA nm medan rhodopslnet hos dem f¡¡llvuxna exemplaren besitter \-max = l¡pl¡ nm, vilket Munz samt I'icFarrand ( 19?3 inom tolkar därför för att opsinet skulle föeändras beneath ynglets tj.llväxt" detta stora flertalet landlevande djurarter besitter synplgment tillsammans med L-¡nax hring 500 nm.

Denna spektrala position existerar förde3-aìlti¿; tillsammans tanke vid dagsljusets breda spektrum, samt tillåter enstaka riktig massiv vari.ation inom ljusfördelnj.ngen utan at,t känsligheten försvagas nåimnvärt. på grund av dem akvatiska djuren existerar förhållandet dock en annat. dem mätningar son gjorts från den spelctrala fördelningen från undervattensljuset visar klart hur detta spektrala banclet blir allt smalare , samt alltså tner aonokronatislct, jr: djr.rpare ljulsc; tränger ned.

( lTfTfINc, 1941r, JERLoV 1968 & 1gZO, fyT,nä samt SMITH 1g?O.) f samt tillsammans med detta komraer ljusbeti.ngelserna a'i'r. speia enstaka massiv ro11 bl.4. genon detta selektio¡rstryck clet sÍialare epektrala band,et utövar. Redan ett små förskjutning ar¡ l<änsliglietsmaxi¡r¡um inom förhållande mot detta tillgängliga ljuoe'Ls X-¡na>r förorsakar ett avgörande minskning inom over-all känslighet" clarlie ( 1936 ), sarnt Bayliss, Lythgoo samt Tansley ( lgS6 ) gav upphov mot hypotesen för att djuphavsfisliar borde äga sitt känsli6- förskjutet not bIått till för att behärska '¿ilIgodogöra s1g detta nästan monokro¡natiska azurblå ljuset 1 ,havsdjupen.

Denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något verifieredes från Denton samt lïamen 195? samt från llunz sanna tid, inom samt tillsammans för att detta konstaterades för att d.juphavsfiskarnas \-max verkligon 1åg långt not bIått. Sectan dess äger b1.a,. liunz, l,fcFarland samt Lythgoe 6Jort en stort antal bestämni"ngar från fiskars hänslJ.ghetsmaxina. övriga vattenlevande d.jur besitter ej ägnats lika mychet studier.

hetsmaximum från dem undersökta arterna förmå nä¡nnas cephalopo den Eledooê rroschata ( HAMDORF, PAULSXN, SCÌitr'flil\{WR samt TAEUBER 1972 ), sant ^ s bernhardus ( 6.f, ), orcoTTALD 1968, lyATnRI"iÂN, FERjf.A,IiDrz octr GOLDSI4ITTI 1969 ), Procambarus clarkii ( ÌIÀtD t96B , lTÂfElli{AN samt FBRI\AN= DEZ 1970 ), Linulus polyphemus, Homarus americanus, Liblni¿r enarglnata samt Carclnides maenaa ( W¡f,O 1968 ).

Donner ( 1971) crustaceerna Eu nectes viriLis ( STIEVtr 1960 - äger undersökt anphipoderna Pontoporeia affinis samt Pontoporeia fernorata, Goldsroith samt Fernandez den terrestra isopoden Porcellio scaber ( f g6B ) samt PäivärintJaen likaled.es terrestra Ontscus asellus. på grund av nyslderna äger endast aktivitetsspektra registrerats ( gB¡roN. 1g5g,' HERMÂN 1962 fi pÄrvliRïNTA, 1g7il. ï föreliggande sysselsättning redovlsas dem påverkan vilket jag erhållit genor¡ elektrofysiologlska lnätnlngar från den spektrala känsligheten hos en antal arnphipoder samt naysider.

inom diskussionen (s.49) Jänförs djurens spektrala känsllghet tillsammans deras nor¡aala ljus- nilJö. il. 1. MATERÏAI, O CI{ METODAR ämne Materlalet presenteras inom tabell 1970 P. aff. P. fem. G. oc. G. saL. G. zaö.d. G. dueb. G. pulex 197 (5) ( t) (e) (3) (e) ( 5 2 (11) 5 (6) quadr. Mysis sp. N. int. Pr. flex. ( 16) (3) (63) 14) (5) (e) (e) I4 ( 6 ( 10) 4 ( (B) 4 ( 3) 4 1 o 1 ?6 24 77,5 (7) 4 57,O (}1) 15 (tr) 11 (¿l (zz) 12 4 (r t ) 2 (2) 4 ,5 73,4 20,o 54,5 36,4 2 10Or0 7 9 3 (tz) ?

(e) (85) 9 24 ( 1 ¿) ) ( 3) ( 3l (5) lotalt 1972 1 (2) (2) P. 1. 1 3 ( 6) G1) ) (ao) ) ( 4) 6t 5 ) 4 t, L|. 23 (22) (al ) 4 13 14 71 5g,O 66,7 (e) 9 1OO,0 (r8r) 1oB 59,2 = 6917 % = 7117 % Tabell 1 ; totala antalet försök inon parentes sa¡rt detta antaL försök likt medtagits f statlstlhen såsorn t11}för1i.t1iga. = SBrz % I Ac tabellen frarngår för att vissa arter varit mer ,sv¿rrbehandlacLe åin andra.

Resultaten ifrån 1970 besitter utelä¡nnats vid bas från uer ras otil-Iförlitlighet samt konmer endast för att olnnâ¡r,rnas so¡n 'Lendensg ivande. l{ysÍs relicl;a samt Mysts nlxta besitter l¡ehandlats so¡i ett enda samling emedan materialet existerar litet ( 4 e>r. 1972 ) samt ingen skillnad inom känslighet mellan arterna kunnat påvisas.. Insamlingsrnetoder samt förvarj-n¡q. PontoporeÍa affinj-s samt P.

feraora.ta i-nsamlacles ¡ned bottenskrapa fràn 35 - 6O meters djup. Djuren såll.ades ur bottenslânnet till grabb. beneath försöksserierna 1970 samt 1971 förvarades djuren inom kylrum inom + Bo dricksvatten ned 6enornluftning, 1g?2 í matförvaring i+40-+50 salinus samt G. zaddachi insa¡nlades tillsammans håv inom fucusregionen vid O - 1,5 m djup. Djuren förvarades inom akvarLer tillsammans med genomluftning samt genomströmniande vätska j.

enstaka temperatur soìn växLad.e ¡nelIan + 15ooch + 2Oo. Ganmarus duebeni insanlades j. hälIkar iån en djup vid ca 0 - OrJ m. Förvarades likt G. oc. Ga¡ninarus pulex insamlades inom. fiskodlingsanstalten inom lojo ned håv ur enstaka käILa ned. kaLlt ( ca l0o) vätska. dem fraktades tj.ll Tvär¡ainne inom. lqy11ådor samt förvarades inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ifrån den ursprungliga källan inom + Bo temperatur, Genonluftning.

Pontoporeia affinls ( Eii.denvesl ) samt Pallesea uadris nosa insamlades tillsammans med bottenskrapa ifrån 10 - 12 neters dJup. transport samt förvarj.ng son på grund av G. pulex. I'iysie relicta samt M. mixta lnfångades tillsammans sl-ädhåv ( typ Palm6ren ) vid 20 - 6O meters djup inom plastpàse. dem förvarades inom dricksvatten son hämtats ifrån identisk djup inom + Bo. Genomiuftni-ng. Neonysia lnteg er samt Praunus flexuosus fångades n'red håv 1ängs stränderna.

Djuren förvarades nära. ca + t)o inom genonströnnande vätska. Gamrnarus oceanicus Insarnlingslokalerna framgår från kartan vid s. inom I j /h '¡' it Gi _l ''ívm ¡l Às,( s.4 .l / --., ¡ t1) -! ii: a c.t," 3!¿' r¡;"ii-;ilr R ail Biinl¡ , cn \o\ {Qu Bo @ D X v t r n¡t, t 0 ru n <l c n , {ìkott; 6 t.l inom ì, r tr r','r yrJ.irq .rìr.ìrll inom ucrriorrtrrrr;clu d'¡,ù -/ Bt I'i.

r s J':) ì,c) 't'l '/' . 7,t / o¿' ¡-- --i---- ì 6't 6ull;ob u, 4 þ r3t. e \ Þ Natu rskgdd sområde f nonsuojclualuc 6 b $ enstaka o brÔ dh olm enstaka inom inom lsll inom O! bi* ,iq -B + inom rqoq ! ú A // g ¿¿ 64'o ' \ rundet -------n;& futusk¿lfttunden 4s inom J. 37 o_¿ f J c)" skär A o ¿¿ -q '&- T Lasarettel B f inom inom t/ , , -L&------ @as Fånostolatser inonr T a- inom rt 'Æffif" lf lÀ) 6 A) u"n t.{vl o 3 inom q'n detta * " r rs s !

o ¡s ¡ u n d e ar 4'ä1' inom --0 Tv; Naturskgddsonrråd e Luonnon suojelualue @ .A Fvruskl!¡shob It 7 /- ngs k /- Kart förklarlngar. . Îvärmi.nne storf järd. ( Pontoporeia, i{ysis ) " 2. Zoologiska stationen ( G. oe, G. zaddd, Neomysis, Praunus ). 3. Kvarnskârsgrunden ( C. oc, G. sal, Neomysis, Praunus ). 4. Sundholmen - Rovholmarna ( G. oc, Neomysis ). 5. Långskär, ( nalltrar; c. dueb.). 6. Storlandet ( g.

ocr hällkar; G. dueb.) 7. Längdens fyr ( Mysis ). blad 9. B. Fishodlingsanstalten inom 'Lojo ( G. pulex ). blad 9. 9. Hiidenvesi ( P. affinis, PalJ.asea quadrispinosa ) blad 9. 1 I' t l'iufa {,7 Pit¡¡à l¡' Vililik¿l¡ vsilrlicla ,lfvt nbT \ c 0 Oo inom a o ô Oo o a zatr'o '' o t1.^ tl J ol'n Kartförklariugar vid föregående 2. (, s1da. APPARATUR samt METODj Prlncip. Monokromatlska J-jusimpulser från O,2 - O16 sekunders duration pasÊerar genon en linssystem samt träffar ögat.

Detta existerar genon enstaka kapillärelektrod kopplat mot en oscilloskop. Ögat reagerar pa ljusinpulsen samt reaktlonen avläse6 vid oscilloskopskärnen. 0ptisk utrustning 197O" likt ljuskäl1a användes ett 6 V 35 V'l billampa från närket fungsrarn, rnatad från ett 6 V w:-l'e-ackurûu1ator. nära dessa introduktion försök användes likström till för att eliminera eventuella störnlngar från detta snabbt blinkand.e växelströmsljuset ( vissa i-nsekter besitter många snabb urskiljningströskel ).

detta vlsade sig dock aenare för att växelströmslJuset ej åstadkom några stõrande fenonen inom ögat. detta monokronatiska ljuset alstrades geno¡r ankomst från interferensfilter inom stråIgången. 19?A samt 19?1 användes Balzer interferensfilter ned maximal transrnission L 4O3, 423, 443, 463; 479, 5o1, 523, 542, 564, 5Bz, 6o4t 619, 64o, samt 664 nano¡ceter. Dessutom användes inom ett sektion försök 365 samt.

375 nn filter. Dessa IU Ìrunde dock icke karibreras rned den tilLgän61j-ga apparaturen, varför dem värden son erhålltts på grund av dessa vågrängder end.ast indikerar enstaka vi.ss känslighet inom W-delen från detta till rnänskan syn- liga spektret. till för att skydda preparaten mot värmestråIning insattes värmefllter ( KG t 1,3 mm ) inom strålgången. rnterferensfiltren i¡rsattes inom stråIgången turvis på grund av grabb.

rntensiteten reglerades tillsammans ett neutral gråait inom forrn från ett cirkelskiva, son beneath en varvs vridning förändrade intensiteten tillsammans med, J log-onheter. Dessuton användes neutralfilter tillsammans inom % samt 1A % transrnission. ReelstrerÍn A 1970" till inskrivning från elektroretinograÌnmen användes ett förförstärkare, Teiçtronix Lol{/ lBVlIL Preamp. 122 ned, lineärt svarmellan frekvenserna orz - 5a Hz, oscilloskop tillsammans med.

".*8tþitilips AC-kopp11ng rnsd långtidskonstant. FellçäIlor 1 97O. ett avgörande felkäIla utgjordes från förförstärkarens drift. Förstärkaren drevs från ett 6 V ackumulator samt fenr stycken 45 V torrbatterier. Ðetta systern gav ingen långvarig konstans 1 förstärkningen, nära enstaka övervakning kopptades förförstärlçaren tj.ll enstaka skrlvare ( Becknan 1Otr) samt driften registrera.des. líär d.en plats so¡û störst kund.e enstaka drlft, vid anaa upp mot lJ nv per lo r¿inuter observeras.

5n ytterligare felkäI1a utgjordes från svårigheten för att uppskatta storleken från BRG't vid oscilloskopskär¡nen då denna helt saknade efterbild samt j.mpulsen varad.e endast ca Or2 sehunder. Ðå ett korretrt uppstrattning från utslagets amplitud omöJliggjordes användes inom stäIleü likt referensutslag detta gränsvärde då ingen reaktion mer kunde ialcttagas. Svepet plats inställt vid största möJliga hastighet, v1lket minskade störningarna on de1.

Resultatet blev en brett grupp liksom rörde sig ett aning inom sidled då ögat reagelade. LJuskä11ans spektrala fIöde kunde .frjrändras beneath försökets gång genon för att ackumulatorn småningom urladd.ades. Detta ledde inom flera fa1l ti.ll ett skenbar känslighetsr¡inskning hos preparatet. Elektrod.erna d.rogs på grund av grabb ovan gaslåga samt biev fötje,\t- 11 orika ¡å0e vilket längd samt spetsdiameter beträffar.

Detta försvårar ett Jänförelse mellan försöken. på grund av regtstrerlngen användes inom dem senare försöken 1 stäl1et på grund av oscilloskopot ett Becknan 10rr ekrÍvare ( inom pY / 1tr¡ såsom koppLades förbi oscllloskopet eLler parallelIt ned detta. Skriva.rens förstärkning plats 100 mv per skaldeL samt förförstärknlngen looo 116en gånger. Kylning från preparatet, KylnÍngen från preparatet sköttes ned en isbad son ongav prepa¡atkammaren.

Mer j.s kunde tllIsättas beneath försökets gång, Temperaturen hölls vld ca + ?o tillsammans med god konstans. Fig 2. Fj-g. 2. Fig. 3 . rRlÀJ6Êß v^DD ,t / PLêrrfB¿Jf¿K /T ,/ts inom IOLVATTéN .1, VADD UT 5 6fêN + R-lñ6ÉRC2JUTéT FL49TLÒ1K ù PLÂSTgÛ¿¡( Htô Ilzo X o v. KO?R F ,4 t ¡ f. VA TêN ,N o o¿ \î Koer< .A,noarat ur 1971. Oscllloskopet byttes ut not en nytt Tektronlx 5O3l Ðual Bear¡ Storage Oscilloscope ned möJ1lghet ti1l både AC- samt DCregistrerlng.

D,etta eliminerade förförstärkaren samt bat,terlerna. Lampan utbyttes mot enstaka mikroshoplainpa ( Osra¡n ?0152 6 V 15 1T ) tillsammans 6 V transformator. dem handdragna elektroderna ersattes ned standardelektroder aom drogs elektriskt samt ägde samna nått. Kylnj.nF från preparatet. tfflningen sköttes tillsammans enstaka kylmantal so¡n omgav preparatka:nmaren samt genon vllken d.et rann lsvatten.

Tenperaturen kund.e regleras genom för att förändra dropphastigheten genon systenet. ett genomstrõnning från ca l2O.droppar per ninut hö1l teraperaturen konstany vld + l2o inom ca 4 tÍnmar, F1g. 3 ocb, fig. 4 ; 12 c 2A 2 1 0 t i,1 F1g. 4 2h inom inom försöken 72'- 97 ( 1971 ) anvëindes ett f,auda ultrakryomat ( TK - 30 D S ) fOr nedkylning från J.s,badet. Kryomaten kunde dock eJ kall luft kyJ.nantela direkt samt lnte heller Ísbadet emedan grova el-ektrlska etörningar inducerades j.

systenet då kryomatens termostat koppLade vid samt vid. Systemet fungerade dock tillfredsetäIlande då kryomaten kyLde ned numeriskt värde slutna tvåIÍtersflaskor liksom etod l lsbadet. Glasets tJocklek melIan dem numeriskt värde systeraen bör tyd.llgen existera mlnst inom mm f,ör för att lnga störnlngar skall vandra igenon. en försök för att leda kylvattnet genom enstaka från kryomaten kyld nantel, ¡nlEslyckades, trolfgen Juet vid bas från till klena glâsrör.

3h 13 Apparatur 1972. till försöksserlen 1972 användes sarnma kylsysùen aom 19?1. Tenperaturen mättes inom lrylmantelns avrinnlngsslang, var den fanns 1rO grader högre än inom preparatkammaren. fL'emperaturmätningselektroden plats beneath försöken kopplad tilI avrinningsslangen samt ti1l mark vid oscilloskopet. Då temperaturen kontrolleradee kopplades elektroden loss ifrån oscilloskopet samt ti1l ett Bllab erektromoter ( skal -5 - +4oo).

Temperadurkontrolrerna inverkade ej vid tiden meLlan ljusimpulserna. detta optiska systernet förnyades helt 1922. In färsk optisk bänk möjJ.iggJorde en effektivare utnyttjande från apparaturen. detta optiska systenets uppbyggnad frangår från fig. 5 . fle. 5 . 0pt1k 1972 : 1, ljuskälla ( Osran ?0152 6 v 15 T/). 2, värnefilter, 2 st, KG-1 3 mm. t, interferensfilterhjul ned, 16 f-flJ-ter. l¡, slutare.

!, belysning till avläsning från gråkI.lens skal. 6, gråkllens ska1a. ?, gråtril till bakgrundsljuset. B, prisma. 9, bakgrundslJue till selektiv adaptation.. 10, gr.ählI. 1 inom, interferensfilter på grund av selektiv adaptatÍon. 12, rjustãt försökskamnare. 13, gråkfleno ¡notor. 14r ledning tirl motorns nanöverorgan. 15, lnterferensfilter. 16, stegmekanis¡¡. Ì9 tb tò 11. tf 0 u. t2 ) inom t. a inom t b.7 ß 14 rnterferensfj-ltrgn lnfattades inom en vridbart hjul tillsammans med 16 stegs exalrt inst'älJ-ning.

Hjulets diainet,er plats 36 cm. cirålçilen infattades inom enstaka cirhulär ram varÊ vridnlng sköttes tillsammans med ett små elektrisk notor tillsammans med reduktionsväxeI. vrldningshastigheten fanns ¿.O 16- per kort tid. Gråkilens skal utgjordes från en i'laxv¡eIl kaffeburkslock ifrån viltret bottnen skurlts ur. uetta gav enstaka skal tillsammans p cn dlameter ocb ned ZZ tvärstreck längs periferin, dvs.

en streck på grund av plats fen¡te grad. skalan belystes inifrán från ett mattl.anpa på grund av i.ntikat,orbelysning. Fig. 6 . Fig. 6 . 1, cirkulär akrylran. Z, styrhjul . 3, gråt<il" ( den ljusa fLäcken existerar hålet'. till strålgången inom den skiva vid vLlken 6råki1en existerar monterad ). ,4, Maxwerl kaffeburkslock ocb bakon detta enstaka Índikatorrampa till avläsning från grad.talet. 5, ledning mot la:npan.

6, motorhuv. ?, manöverströmbrytare. 8, ledning t111 notorn samt, lanpan. g, drivhjul. 5 _L' 6 2 1 inom ll t 'ì l' J .'? - !'r c--li=:=, t inom inom inom inom inom inom till följd 1972 användee nya Schott interferensfilter. Tabell ll . Tabe1l ovan dem nya filtrens attribut. r na 393 nax %14 ¡::l nax 9 nn 6¿8 högsta ort 14 Hll/ uax 9 \ nm 406 435 14 10 15 655 16 11 448 4?z ro 26.'495 16 B 9 673 1l 11 6go ?

? 9 il ,12 20 528 549 569 59t inom NeutraL 22 11 18 21 11 7 10 9 608 12 11 filtrens transnlssion : Nr N II :"9,8% lrl % 15 Xlektroretinogrammen reglstrerades tillsammans med oscilloskopet kopplat vid ttstorage mode", vilket innebär at,t bilden stannar kvar vid osci-lloskopskärmen önskad period. Detta underlättade mätand.et från ERG'ts amplltud. på grund av fotografering från skärnen användeo ett Po.laroid nation Oscllloscope Camera CR 9.

KALIBRER från dem OPTTSK.A SYSTNMEN: LJuskälLorna kalibrerades tillsammans hJã1p från ett spegelgalvanome'ter samt en vakuuntermoelement, Spindler & Hoyer ( 9r il x l0-5V= = 1 oss / n2 ). enstaka kompensationskoppllng användes på grund av för att eli-rn1nera förluster inom galvanometern. Avståndet nel1an galvanometerspegeln samt dess ljuskälIa fanns ca Z m, Mätnoggrannheten nära skalan plats cá t Or5 mm.

LJuskällorna ifrån 1g?O, 1g?1 samt 1g?z kal-lbrerades till varJe lntérferensfiLter 1 respektlve Êerie. Härvid erhöLl-s komektionsfaktorer till Êa&ma kvantunintensitet genom serlenr nötboskap rrekti.o ns faktor erna. Tabell inom ll . n¡n 1970 1971 nn 1972 1970 samt 19?1 använ+1, lB +1 r24 406 +1 r34 4o3 des 564 nn aom refe423 +Or89 +1rO5 43, +1r19 rensvåg1ängd, 197¿ 443 +O,78 +Or92 463 +Or55 +Ar71 .

+?9 +or45 +or59 t6 +Or2? 523 +0126 +0,41 542 +0, t9 +O,2ir 564 ,82 +orz1 +orzo 604 +OrZJ +0,20 619 +o,o) +0,o2 640 -Or06 +O,ol 664 -Or47 +er\6 }Ot +O, 448 +1123 472 +0165 495 +or54 512 +Ar3g 5eB +0,20 '49 569 +or4B +o,Og i9l 608 +ArZ1 6a8 +or22 655 +0,14 6?3 +er34 690 +Q136 591 nür. Dessa våg- längd,er behöver alltså icke komlgerâÊr 16 Gråkilarna kallbrerades Òckså. f serierna 19?A samt 19?l plats förändri.ngen 1 transmission 1 Iog-enhet per inom 18 grader vrldhing samt 1972 inom log-enhet por l2O grader.

NeutraLflltren t97o samt 1971 notsvarade t2o samt zjo grader, 1972 fanns notsvarande värden inom lO samt ZJO grader. Vld ett exakt kalibrering från gråk1len ( näctströn samt Donner ) konstaterades för att dess transnÍssion eJ plats I1ka genom heLa spoktret, utan för att detta azurblå lJuset transmitterades"#Ë.. enstaka korrlgerlng från dem numeriskt värde inledande försöksserlerna visade sig artikel onöjlig enedan dem då nyttja 1juskällorna brunnlt slut .

lgZZ års serie komigeradee dock i enlighet med tabe1l lV. Tabell lV. Komlgeringsvärd.en till detta azurblå spektret. 406nm:-1j% 435nn:44Bnm:472nn !- T% 4% t% Kalibreringsanordningen framgår från flg. 7. F18. 7. lr ljuskällan 6om skall kalibreras. 2, vär¡nefilter. 3, lnterferensfilterhjul. 4, vattenfilter på grund av absorption från rRstrålning. 5, gråtil, 6, vakuumternoelenrent. 7, proppreostat.

8, spegelgalvanometer. g, kompensationsströnkäl1a, lO-4 V, 1O, varlabelt motstånd. 1.l, mät1injal. 12, spegel. 13, galva_ nometerns ljuskälla, sidled strålknippe. 5 4 6 2 3 7 JL inom { r3 t0 o- t'l inom 64 V inom 12 17 ELEI(TRODERNA. Neutralelektroden bestod från ett Ag0l-överdragen Ag-tråd liksom plats ned.sänkt inom. preparatkammaren samt inbäddad Í ringerctränkt bo¡null. sorn registrerinserektrod användes kaplllärer dra6na från specialglas.

Dessa fylldes tillsammans saltlösning samt fästes rned en ventilgurnmi vid den. fria ändan från ett inom kopp inbakad Ag-AgC1-tråd.. f'den inledande försöksserien drogs kapillärerna på grund av grabb från en specialglasrör tillsammans med yttre dj.ameter = J rnm ti1l elektrocler tillsammans med spetsdiameter = 0r04 - 0r06 mm. Elektrodernas 1ängd varierarle mellan 20 samt 30 mn.

r dem senare försöken användes standardelektroder son drogs elektrisht vid Zoologiska Instltutionen, avd. på grund av fysiol. zoologi. Dessa elektroder hacle ett 1ängd från 4l üIrÌr. samt spetsdiametern oroo) mm. dem bröls dock aø sålunda för att spetsdiam. blev 0,01O - Or015 mn. liksom elektrodfyllning användes inom dem inledande försöken filtrerat havsvatten, senare Or5 N NaClIösning. Elektroderna fylldes genom kapi1Iärkraften erler genon kraftlgt, sug.

TNG från TORSÕ E¡] Försöksdjuren kllpptes från just bakon huvudet ell-er meso6eg¡nent r. Därefter stacks dem fast inom underlaget inom preparathanma- ren tillsammans med en nikrostift lateralt genorrì huvudskö1den. Preparaten Iåg inom rj.ktning vänster - motsats till vänster ned antennerna åt vänster. Däreft'er punkterades ögats yta tillsammans med en nikrostift beneath preparations¡rikroskopet.' Preparationerna utfördes inom svagt vitt elLer rött ljus.

Efter punkteringen något som har transporterats eller flyttats reglstreringselektroden tillsammans mikronanipulatorns hJälp in inom hå1et inom ögat samt justerades sålunda för att dess epets plats inom förbindelse endast rued ögats yta. preparatlonsS.juset släcktes samt försökskammaren tÍlIslöts ljustätt. Kontakten mellan ðga samt erektrod kontrollerades genom några lJusglintar. Därefter Iämnades preparatet inom fuIlständigt nörker undar 45 - t0 nlnuter.

beneath denna period adapterades ö6at t fill mörker. Pontoporela fordrar ca 60 minuter till fullständ.ig adaptation, samt denna tidsperiod vlsade sig existera mer än tillräcklig även till dem övrfga arterna. 4A I(J Rineerl-ösn r-nAen. Rlngerlösningen inom preparatkammaren utgjord.es från dricksvatten ur aam&a akvarier likt djuren taglts. på grund av brackvattenarterna ägde ringern fölJande samrnansättnlng : n cl 94-gB (ro¿)nnq¡7 Na ?5rB - B2r2 mqq / inom K 1r?

- 1rB r¿lq,/ inom Qa 4rZ - 4r3 nÛq / inom Mg 17 r5 - 17,8 mÛq / inom ( rnrsrorrERsou, BRoBBRc & orKARr lg7z ). . inom il erhöll inom slna försök 1971 god konstans inom pontoporeiaögats känslighet beneath flera timmar. inom föreliggande jobb förekon dock ett inom flera falI riktig kraftig variation inom känsligheten, ': såväl ökand,e liksom ¡rj.nskande. Dessa variationer besitter dock knappast sln orsak inom ögats attribut utan torde existera följden från enstaka variation inom försöksbetingelserna.

Tenperaturföränd,rlngar förmå påverka känsligheten ( SffnVg, 1963 ), även enstaka förändring .av ringerns koncentration kunde inverka genon för att ledningsförmågan förändras. Genom ögats förbindelse raed elektrod.en kunde enstaka d,et tänkas ske enstaka kcincentratj.onsförËind.rlng inom sjä1va ögt, vilket kunde föränd.ra dess känsLighet. enstaka vidare möJJ-lghet existerar för att djuret genon antenneller mundêLsrörelser förorsakat ett förshJutnÍng från elektrodens läge inom ögat.

Elektroretlnogrammen antar näml1gen oLika utseende vid ollka djup inom ögat ( Donner, pers. komm. ). Dessa råitt'långsamma skenbara förändringar 1 den spektrala känsligheten kund.e på grund av detta mesta korrlgeras genom för att tillsammans, jänna mellanrum vandra tlllbaka tilI enstaka samt samrna referensvågrängd. vid detta sätt erböl1s ett korrelation mellan tidsfaktorn samt ögats känslighet.

Ðe erbållna värdena inritades 1 en d.lagram samt samnanbands tilI ett kurva. EnJ.lgt denna kund,e dem övriga värdena korrlgeras mot ett bestämd t,idpunkt, vanligen Jo ninuter efter försökets^ börJan. Metoden visade sig artikel tillförlltr1g. Känslighetsdriften fanns Lika massiv på grund av a1la frekvenser. r några farl plats drlften till massiv på grund av för att koruigerlng skulle behärska göras.

Exenpel vid tlasaomlgering ges inom fig. inom . f fig. existerar känslj.g: Donner heteförändrlngen ungefär Or4 log-enheter per 60 minuter 19 o 3oo / eå 4 i¿tskorå|+-rn? a ¿ rcrc¡¿y'af (¡i;rsít< ,tfo : ' .e.Y-'2,.', r. àph'i.) Ex e,o?e fús : ' fZ{rcnlrâ1téuqaer 3qß . od* 472 ntz' n2 4?2 229 ¿ 20o' 't|72 ¡el tW þ,¿rr. 39s l'¿'i¿li ¿t qAfl 33 nln ult vl vqg t6v u1¿ 2oó tob qlt{ 2u f)?

.2ut öLs fzV 7c/ frtt inom 3qs f¿9 ¿ít 3il /t{ ôo //2 61 52 f, a i' inom loa va- 3r9 20 F1g. FöRSö 2.3tl <6) 60 min inom ÅNenN. Vld försökets börJan vaLdee enstaka länpllg refereñsvåglängd, t.ex. 512 nm, samt ögat retades tillsammans enstaka svag ljussignal. 0¡n ö6ats €var vid denna plats från i.ämplig storLeksordnlng, 10 - 100 I¡V, valdes en svar vid 20 - ,O ¡rV vilket standard.. Därefter ökades alternativt nLnskades S.jusLntensiteten sålunda för att svaret ifrån ögat erhöLl en värde således nära standarden vilket nöJl1gt.

Mellan varJe J.JusJ.npu1s höIls ett paus pa eO sekunder till ögats återhäntning. Detta förfarand,e upprepades sedan till varJe lnterfêrêriË- 20 filter inom följd. på grund av för att utföra försöken snabbare intrimrnades ej al]tld standardvärdet precist, utan numeriskt värde värden inom d.ess omedelbara att vara nära något användes vilket bas fõr enstaka rätlinjig extrapolering från standardvärdet.

Metoden visade sig genorn jämförande experi-, ment artikel. ytterst tillförlitlig inorn detta nyttja amplltudom- jr., inom. rådet Ljusimpulsernas längd varierade beneath serierna 1970 samt 1971 nelIan o r26 samt or4o sekunder, 1972 plats j.mpulslängden Or50 sekunder. . Efter försöket blev tagna försöksdjuret tiII artikel samt samtliga delar konserverades inom B0 % a].jsoho]- till senare artbestämning.

nära. genorngång från materialet kunde ingen skillnad påvisas inom spektralisk känslighet mellan hannar samt honor. Djurens 1ängd inverkad.e ej heller vid resultatet. dem erhåI1na värdena utprickades inom en diagram var abskissan fanns ett logaritmisk frekvensskala samt ordinatan enstaka lineär log-enhetsskala. till varenda enskilt försök finns en sådant d.iagran. Punkterna sannmanbands tilI enstaka kurva.

Kurvorna anger inom relativ skal hur starkt ögat uppfattar'1¡u" från dem olika våglängderna. ( inom aetta skede existerar resultaten komlgerade på grund av identisk kvantunintensitet. ) Emedan förändringarna inom ljusintensitet föIjer en logaritmiskt för]-opp existerar värdena 6ivna 1 1og-enheter. till varenda deflnierad punkt vid kurvan uträknades detta nuneriska värdeü från logaritmen liksom en procentuellt värde från kurvans naxinum.

Ino¡r arten uträknades till varenda våglängd en medeltal från d.essa procenttal.,Detta uttrycktes ånyo 1 log-enheter. Även rnedeltaLets medelfel samt medelavvikelsen uträknades. på grund av kurvorna inom detta fö1jande flnns dessa värden tillsammans med liksom bilaga. Uträ]rningarna utfördes vid ett Monroe Statistical Programrnable Printing Calculato¡i 1860 son progranmerats till denna uppgi.ft. Denna teknik, likt kräver för att enstaka speciell våglängd hålles son referens ( samt a1Itså ges en bestämt värde ) ger dock enstaka något skev foto då nedeltalets nedelfel samt medelavvikelsen uträknas enedan dessa antar värdet nol1 på grund av referensvåglängden.

Medelfe1en på grund av denna adderas sålunda t111 dem övriga punkternaa mede1fel. Felet syns speciellt inom extrenvärdenas stora medolfel. en systern vilket gav en komektare effekt fanns dock oproportionerligt arbetsdrygt inom förhål]ahde tiII den erhåtlna nyttan, varför metoden slo,- padós. 21 III. ITORSOI(sDJI]RENs FOlìBI(oùisT rYs 1 T0LOG IsKA sAMl REsULTATEN från DnN xLEKrRo- UNDBRSOI(NTr\GIN.

..Amphipoda Pontoporela affinis. Pontoporela affinis förekornmer aIlmänt inom Östersjön, Bottnj.ska samt Finska vikarna, Vänern, Vättern, Mälaren m.fl. sJöar. Arten förekonmer nära brackvattenkuster inom noma Ryssland, sibirlen, Alaska samt Kanada samt uppträder aom istidsrelikt 1 en stort antal sjöar inom Nordeuropa samt Nordamerika. r Östersjön besitter arten påträffats vid djup ned tilL ZOO ra.

( SfegnsrRÅLE, 195? - 196? ). Pontoporela femorata. Pontoporeia femorata , förekomner cirkumpolärt inom arktiska ocean. r ÕstersJön går den eJ norr on Ãland. p. fe¡norata existerar beroende âv €¡r, något högre salthalt än P. afflnis samt förekonmer även vid etöme dJup. Gränsen till artens utbrednlng går nära ca 6 %o ( SEGERSTR.Ä.¡E, 1967 ). hos dessa arter företer enstaka viss skilrnad, j- detta för att detta LiIla facettögat ( 30 - l¡O ommatidier, storlek ca Or Z x OrJ ¡nm ) hos P.

femorata förefaller 1 jusrött, nedan detta hos P. afflnis existerar mer pignenterat. Donner ( 1g?1 ) fann för att P. affinis ägde nå got större känslighet på grund av rött, ljus ( ovan 55o nn ) ett p. femórata. p. affinis känslighetsnraximum 1åg nära 550 nm samt p. femoratas nära, nå got mindre vå8längd. Detta förmå äga qvgörande innebörd på grund av tinlngen från arternas respekt,ive reproduktionscykrer.

( titta aisic. s.4g), Õgonen r föreliggande undersõkning gjordes motsvarande försök på grund av för att granska angående netoderna existerar direkt jämförbara. Emed.an förçöken kalenderår 19?1 ovan Iag gav påverkan Ëon fanns förskjutna enstaka aning mot vänster jämfijrt méd resultaten 19?Z konmer inom detta föLjande försöksserlerna för att presenteras ski1t. Fig. 9 samt fie. lO visar resuLtaten på grund av p.

affinis 19?2 samt p. femorata 97.1 . 1 22 óó 60 6 ñ df9 rlf o .\ ' ,t .\: \ -I 'Ì ': : ; Pontoporo¡a fsmorata Fontoporo¡ô afflnis F1g. 9. P. affinis Fig.10 . P. femorata 1971 N=4 1972 N=lO Pontoporeia affinl-s bef anna äga en maximum pä 536 - 544 nm, d.v.s. ett aning mer mot den b1å delen från spelrtret än inom Donners försök. Pontoporeia femorata gav enstaka korrekt osäker kurva p.g.a detta Iåga 'antalet försök.

P. femorata förekor¿ synnerligen sparsamt vid provtagningsstatlonerna 1971 samt 1972. till P. fe¡norata erhö1ls dock enstaka kurva vars maximum ligger inom ca JJO nm, alltså även inom detta fa11 v1d enstaka mindre våglângd än P. affinisí ett jämförelse mellan F. affinis 19?1 samt P' femorata 1971 uppvisar enstaka mind.re skillnad nellan maximerna, doch ligger P. femoratas rnaximum ännu mer mot vänster.

inom flg. ll äger Donners effekt jämförts tillsammans. nina egna. detta framgår för att P. affinis ( Mt ) ..Xänslighetskurva ligger något högre 1 den bIå delen från sp ektret än P. affinls' ( Donner ). dem procentuella skillnaderna framgår från tabell V. tat till P. affinis inom den bIå delen från spektret. nn K.0. D. M. L. skillnad nm K.0. D. M.T. 406 435 448 1r9o 2ro1 2r13 ,96 2r 1o 2r23 1 12,3 ?1" 2,40 495 2;63 1216 % 512 12% 2r58 ski-11nad 2r7'B 15% 14% 2,81 2r87 9r5 472 % I 23 f 6 6 rö: O., t: fryst vatten ¿ô û ô inom .t.4.

o € o ô inom hód!lffO O!ÀG'N l{1146 O f 6 q O ñ ó - ø O d O n inom € 6øO 6ñÔ 099 'it :l inom ./ l;". inom ìl! ''ll inom I'i inom )..r.. : r i.l.-¡ r! inom . P. ôÍí, .-tt: -i+ Zt 72..:-- :l; F1g inom inom rata. . P. affi.nis samt P. fenoDonner 19?1, llndström 8ig. 12 . P. affinls 19?1 samt 1972. tg?e. . på grund av för att utröna angående detta nöJl1gen skulIe flnnas någon skillnad.

nellan lndivider son 1ànge varit isolerade f ett ytterligare miIJö lnsanLades en antar P. affinls inom sJön Hlidenvesi; dem epekt- rala känsllghetskurvorna vleade sLg artikel s.g.s. identlska. Fig.l3 F1g. 13 , P. afflnls ifrån Tvärninne samt HildenvesL lg?1. ooo fl19 !Tl inom inom r"l ï inom inom 24 Vld ett närmare granskning från rnaterlalet undersökt.es skillnaden inom totar känslighet mellan P.

affinis ifrån dem l¡äda lolcarerna. Härvid användes )$l¡ nm liksom referensvåglängd. populationerna jämfördes genoa t-test. Känsl1gh eten till P. af fini.e fràn Tvärminne tenderar aüt artikel ett aning större ( p>oro5 ). Då dem enskilcla kurvorna sunmerad.es ovan våglängderna 423 - 640 nm erhö1ls nära Jämförelsen OrOl >P>Orj7r, vÍlket tyder pá enstaka reelL st<i1lnad inom känsllghet.

r rvärmlnne fångades djuren vid dJup stöme äo 36 n ¡oedan dem l Hiidenvesi to6s ifrån ca lo neters dJup ( r¿ax djup inom Hlldenvesi â.r 2) m, vattnet ä,r nrycket grumligt samt siktd.jupet överstiger säI1an 2 m ( K. I(eynäs, pera. komn. )). Testet son användes nära jänförelsen : ï-r t ind (N* - 1)SÐx2 * (Ny 1 l)SDye N***r-2 ãx var Ï 'Nx(*, SD* = .:.1 N -+x N v OCn =ãY Y= x's standardavvikelse samt SD, = y's standardavvikelse.

V1d uträkningen användes Monroe , model l860. f en från försöken ( lfo 37,'den p dec. 19ZA ) befanns ögats känslighet artikel nästan 2 log-enheter större än vanligt. vid ett ljusretning tillsammans med. full ljusstyrka samt våglängden 528 för tillfället reagerade ögat tillsammans läka 6eo uv. Fig.14 , nära övervakning visade detta sig för att djuret ägde Iånga antenner samt stöme ögon än dem övrlga inom samrna serie, 0136 mn not O'JO mm.

DJuret fanns fölJaktllgen ett könsmogen hanne ( SEGffiSTRÁLE, 1950 ). F1g. 14. P, affinis. lfr: . tt, HOR'Z ¡ ls inom 25 Ganmarus oceanlcue Ganmarus oceanfcus åir utbredd inom detta arktleka området eðderut f,rån södra Frans rjosefs nation samt nordöstlig spetsbergen. Arton förekon¡ner lä,ngs den slblrlska kueten , Novaya zewrya, BJörnör¡, N. Ryssland, Murmanskkusten, Vf.ta uavet, Norges kust, Kattegatt samt ÖetersJön, sant Í England, rsS.andn Grönrand samt inom wordamerika.

f FlnLand förekommor den allmänt inom fucusvegetationen vid nindre dJup än 15 n ( SEcÐRsInÅln, tgrg ). Enstaka exenplar besitter hlrtats dJupare, ¿o - e5 n ( SEGERSTR.IIE, tg47 ), 30 - 45 n ( FoRSMAN, 1956 ), IlaahteLa rapporterar fynd från G. oc cua ifrån 48 - 134 n dJup vid .ð,3.ands ocean. ( Haaht,e]'a 1969 ). Dessa fynd anser .ttaahtela dock för att beror vid paeslv traneport. till Ganmarua oceanÍcus erhöL1s vLd undersöknlngen kurvor ned käasI:,ghetsnaxfmun nelLan Dj3 oclt jjï nm.

ResuLtatea ä,r inrltade L fXg. 15 samt ló . !'ör Jrinförelaenê skuLL ä.r båda kurvor_ na lnrltade L flg. 19 . o 9ó s fl€ ô inom þ q ú s @ ó ô- O fl ae inom : inom inom II ¡I I-ì G¡mmi¡us -I FLg. 15 N=? . .G. oceanlcus 1g?1. ló . G. ooeanlcus 1972, N=J. Flg. inom 6o siÀ ao el 26 Gamnarus sallnus. Ganmarue sallnus förekommer tll1s amnans ned G. oceanicue inom brackvatten 1 fucuszonen dock p.åürafras Ínta r¡ar1nt.

.G. sâ- Llnus går djupare än,G. oceanlcus samt förmå enaalr¡ av,Gamnaru6arterna påträf,fas vid 45 n dJup ( I¡ORSMAN, 1g?A ). arus s us känsJ.ighetskurva överensstämmer noycket väJ. tillsammans den på grund av G. oceanicus L försöksserien 19?1, nen följd 1g?z visar enstaka förskjutnfng från maxlnum 1 d,en röda delen från spektret. r den förra serlen erhöIls en maxLmur¿ inom ca JJJ nm, 1 d.en sena.re 1 ca lJB nn.

inom följd 19?Z uttördes samtliga försök vid stora exenplar tillsammans krafti.g ¡ss¡tion vid Ljusretnlngarna, nästan inom 1ogenhet ovan detta van3-Íga. rlänför pontoporela affl.nls Gamm ooo ñt0 lli o 6,o h O r ó inom inom r¡' N N r h 6 Ì d o 6 do O ô f .O o o ¡ ø @ .O O d o 9 { Ii L inom inom -"I inom r..l l.:i inom -l G¡mm¡ru¡ ¡allnui tr'J.g.lZ i'I = 6. . Ga¡nmarus eaLlnus 1971 Fig.18 .

G. saLinus 19?2 N=J. G. oceanlcug samt G. sallnus ; Jämförele nellan dem numeriskt värde försöks.ô vid nästa blad. läSg symbol tlLl sklllnaden 1 käns1igserlerna varm nelLan serlerna 6pecieLLt 1 den bLå delien från spektGgÞ. Denna existerar förnodllgen beroend.e vid gråklLens selektiva transnissLon 1g?1, rïåinf,ör eida ló . 6o0 úiNo 009 27 ð9 60 N d o P, ÞFNf€GON !6QO60€9 ô ô F o @ dYtd@6ô-ó€ ñ6Fdi9ôOß rY6OOOO99 ôo o90 inom inom ii tii inom : : ..1 71.

Flg. 19 G. oceanicue 1971 & 197A. Fig.20 . G. salinus 1921 & l9?2. Gammarus zaddachi. zaddachl förekonmer allnänt 1 brackvatten . inom Vä.steuropa äger arten påtraffats vid några stälIen inom sött dricksvatten. Ganmarus zaddachl existerar mer euryhalin än G. oceanj.cus samt G. salinus samt t,ål högre temperaturer. G. zaddachl ökar j. frekvens in mot utsötade vikar ( suernsTRÅIE, 1950, FoRSMAN t9?a ).

Arten påträffas vid ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Gammarus Fõr G. zadd3chl förellgger värden endast ifrån serlen 1971. Den erhåIlna keinsS.ighetskurvan överensstärorner óoó Nf9 tlr ned kurvorna på grund av G. gceanlcus samt Gr__ggllnug dock besitter sltt maxlnun något ner mot b1ått inom ca 53O nm. Fig.2l . N=4. Gammarus zaddachl 1971. G¿mmarus ¿åddachi 9@9 i inom inom ,i 28 l Gammarus due benl.

duebenl förekommer Iängs Europas kuet inom brackvatten frå,n Murnranskkusten samt ÏeLand tfll nordvästra tr'rankrJ.ke, inom Svarta havot, 1sött vätska l Nord- samt V¿isteuropa sant Nord.anerika sant 1 varma käi.Lor vid GrönJ.and samt IsLand. Arten förekonmer vid ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid nfndre dJup éi,n dem övrlga gannarfderna. Arten existerar nycket tåLig r¡ot viLxLande salthaLter samt påträffas hos oss såväI l detta övre eulittoraLa området son t hä}lkar.

( snc¡nsrnÅr,n, 1946 ). Gammarus till G.. duebenl erhöLle enstaka k&inel,Lghetskurva tillsammans naxlmun neLlan 531 samt 533 nn. MaxLmet existerar således förskJutet inom förhåLlande t111 G. oceanicus'med ca. 3 nni ett sk1llnad, soxn verkar små nen son eon åir genongående och)lcunde artikel slgnifJ.kant. l :.: li_... 0 ô ! 'I N ,-i, ,t ,..r .J ..i - ::..,1,.,,,. l.: inom,.

l ,1Þ .li *r{. -. ,' .l1.. ;\ . r .. l-:- G _0 o o hóo - Þ o ñ G riÀo o € 9'<iga l:l;i', inom ;\ - \i....i..:...:i...:. .l|:Li {1.-rr-i- ..i J inom ô ! e inom i..[.]-.1.. .L:) il @ .--.fl. o.q 1I-:l ',--\, l :l:l ...i.,: þ 6. r .t.. t.t: ':t:i ''': i.-i: 'i J "'i' -:1 "; ;l ¡.. ti ' ',::!i: . .11 -ia :.1, Flg,22. Q. duebenå 1971. N=4. Fig.23 .

G. duebenL lg?2. N= 11 . serlerna existerar Jämförda ned varandra 1 tl-g, 24. Çannarus duebehi reagerar fotonegatlvt vid starka samt inedelevaga LJusretnlngar samt dem flesta und.vlker även ljus evagare än 5 lux ( RYGG, 19?2 ). V1d eyrebrist bi.Lr arten fotoposftlv. dem båda inom 29 o€ ôo 6 inom o ff6dó N6FÑ rtb6 ;l: inom . è 9 g \t .i.,:..!,! .i -.l.- ;* '4 6óô dÀd öoo i*l-.._r¿), .i..lr- Flg.24 .

G. duebenl 1971 & t972. É O @ o o ñ h e 9 -l_L .1,,i- ..i..; .i\ 3i. i: i:l_l inom .t: ;l"i '. :: t _: .l r_ inom : \ \ ---, '\ i-; -.i:.. tt JI -+-J* *-n -iT !..i...:. Gamnarus pulex. pulex existerar aLLnän inom nästan kurera Euro pa samt Asien sa¡nt L Algerlet samt Marocko. A¡ten förekonrner endast L sött samt mestadels vid ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ( Ol,OtrVlO, 1933 ).

IIos oss befinner slg dem fLeeta fyndorterna 1 sydvästrd Flnland; inom trakterna krlng HeJ.elngfors samt inom IoJo vattendrag ( Sge¡nsTRÅLE, 1956 ). dem denna plats undersökta exenplaren lneanLades inom enstaka kåilla 1 flskodJ.lngsanstalten inom LoJo. ' Gammarus spektrala känsLigheten hos G. puLex befanns llgga 1 ca 524 nn, d.v.Ê. betydLlgt mer mot bLått än hos dem härtti.ll,s behandlaDen dem arterna.

Föreök gJordes endast 1971. FLg, 25 . F19.25 N=i. . G. puLex 1971. ::ll - 30 Pal-lasea quadrispinosa. Pallasea ouadris panosa förekornmer inom såväl sött likt bräckt vatt.en. Arten besitter påträffats inom en stort antal sjöar inom sverlge; 1 älvar samt inom brâckt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom stockhohns skärgår samt inom Bottenhavet. P. guadri-spinosa besitter även påtrarfats 1 Norge, land, inom femton sjöar inom norra Tyskland, inom Ladoga samt seliger-ejön samt inom en flertal sJöar inom land i norden ( OLDEVTG, 1933 ).

r Jä¡ntrand besitter arten påtratrats 1 en antal sjöar vid aot - 2BB meters höjd ö.h. ( SnCnnStnÃf,n; lgrï ). inom land i norden förekommer den säl1synt.vid landremsa vid havet dock existerar aIlmän inom våra sjöar samt älvar. Dess råtaliga föreko¡ost inom våra brackvatten beror kanske vid konkumens tillsammans våra övriga ainphlpoder. vatlnets salthalt torde ej existera kritisk eftersom P.

quadrispinosa hittats såvâl inom land i norden son inom land inom dricksvatten ned upp tiIl 6 % satthalt ( SEGERSTRÅLE, 1g5O ). dem exemplar såsom Jag besitter undersökt existerar ifrån lfiid.envesi, identisk 1oka1 so¡t Ponboporela affinis ( UitA.). prhålIna kurvan överensstänmer såväI mot forr¿ son tiIl maxlmets placering raed kurvan till G. pulex. Maxlmun ligger inom 524 itn. Fie ,26 .

Pallasea o drisninosa samt Gammarus þulex jänfördes tillsammans med varandra 1 fJ-g. 27. P. cruadris pinosa besitter ett något 1ägre känsDen Nlñl t9@o oa6€ ô ooo dra 93f 6 1 inom inom ..1 la¡ea gu¡driEp¡noså rle.2ó Pallasea quadrispinosa FLg.27'. . 1971. N = 2. P quadr. & G. puÌex. r e4 vt lighet inom spektret. Emedan endast numeriskt värde exemplar undersöktes, är kapabel det,ta existera helt slumpmässigt.

students t-test gav Þ<O, 1 till vågIängd.erna l¡OJ, 4Zj, t¡L¡J octt 463 nn Jfr, s.24 r samband tillsammans den spehtrala känsligheten hos p. quadrispiden b1å delen från nosa samt G. pulex är kapabel ett jämföreIse göras tillsammans med motsvarande kurva hos humrnern, Homarus amerj-canus ( il',ALD, 1968 ), liksom besitter sitt känslighetsmaximurn inom 525 nn. Ilomarus'.liurva existerar s.g.,s.

identisk tillsammans med den till G. pulex ifrån 435 nm. ÌTaId jämförde. Homarus'spektrara känslighet tillsammans dess synpigments absorptionsspektrum, ocn fann för att detta senare äger maximal absorption inom 515 nm, d.v.s. förskjutet r¿ot b1ått. Fie.2B . ÕVERSTI{T ÕV RESUT,TATBN^ till dem ovan behandlade arterna erhölls spektrala känslighetskurvor vilkas maxima inföll nellan 524 samt 540 nm. I(urvorna besitter sarnma form eller gestalt då dem upprltas tillsammans med enstaka logaritrnisk frekvensskala längs abslclesan, alternativt vilket denna plats tillsammans vågtalet ç= 1/>.) vid enstaka lineär frekvensskala Vari.ationer förekommer mellan arterna samt även r¡lel-Ian ind.ivider från samna art, speciellt inom den azurblå del-en från spektret.

Dessa variationer kunna äga olika orsaker, titta sida38 . dem erhåIlna kurvorna Jämfördes tillsammans med absorptionsspektra vilket Dartnall ( 19rj ) erhål1it på grund av lösnlngar från vertebratrhodopsin. Dessa senare kurvor befánns r/ara bredare än känslighetskurvor tillsammans. identisk \ -max. ( wtr,r & HUBBARD 195? , t.;atD t 968 : s amerÌc .1TA1BRMAN 1970 : Procambarus clarkii, pitWjtRINT A 19'/j Porcellio scaber.

) detta existerar dessutom vanligt för att synplgmentet besitter sin absorptj.onstopp nära enstaka något mindre våglängd. än känslighetskurz van, Dartnalls ( 1953 ) ej lämpade sig till enstaka bestämning från känslighetskurvornas maxirna, måste andra metoder tillgripas. vid basen från dem erhåIlna resultaten konstruerad.es enstaka standardkurva, Kurvorna till dem olika aurphipodarterna, ( son ju enllgt detta föregående existerar lika tilI formen ), proji-cerades vid varandra därför för att dem sammanfö]l därför många liksom möjligt samt ett resulterande kurva uppritades.

lvled hjälp från denna l<urva kunde inom sedán dem övriga kurvornas maxina inpassas. Standardkurvan transBmedan nomogram 32 formerades t111 en nomogran ( ¡fr. Dartnal_l 1g5j ). Ur nomog_ rarnmet konstruerades kurvor tillsammans À- -max. inom olika vågIängder samt jämfördes tillsammans med dem experimentellt erhåIrna. 81.a. konstruerades ett kurva tillsammans med À- -max. L 525 nm samt jämfördes tillsammans med den känslighetskurva likt lllal-d ( r968 ) erhår-Iit till Homarus americanus.

fig.28 . Gammarus oceanicus samt ßarnmarus duebenl existerar uppritade ti1Ìsaûmans tillsammans standardkurvan inom fj'g.2g samt fig.3O . dem sistnämnda arternas 1971@ @ ô 6 T g 6- O N ò serier avviker ifrån standarh b o o o d.en, troligen beroende vid för att dem icke kunnat korrigeras på grund av gråklIens selektiva transmls- sion. Jfr. slda ló . Fig.28 . Hoaarus americanus ( tltaId, 1968 ) + nornogranstandarden på grund av llo*ottr¿ (tr'a4 tye ) NomoA.ao 525 nr¡.

îí9,.29. G. duebeni + standard. Fig.30. G. oceanicus + stand.ard. r G. dusb, zr 72 Nomog.añ, l.}qîda¡d. G.oc. 7t .a 'o, Nomqgao. ¡.Ìrod¡¡d, inom - 6oO 6No ooo 33 . TOR KONSTRUKTTON från REIATIv sPEKTRAT K]INsLIGHETsKIIRvA rÖR AMPTIIPODöGA I',IED en PTGMENT D.Ã.'K.¡iNSLTGITETSMAXTMI'M Än KJINT. NOMOGRAM Â0 3t o 42þ Lí 3o sf 4lo 3gö 4o 4l l0 410 ,w0 160 60 420 46ò ?0 80 440 170. 90 4bo 490 99 480 4q0 100 r00 roo rtþ lt0 EI 99 ttl g0 tlo 7a 60 t0 tto f¡40 62.þ lb0 f3o 5-C0 l4þ 600 90 ø2þ ttò 20 6q0 Ito t0 b60 î7Ò 680 5 rg0 700 72Ò HO 000 7ô0 ?8Ò 800 bLa aþ Kcinellghetskoef f,.

% från naxlnun. Vågl.ängdr rD. À-ûêXr hlfl . inom 34 2. MlrsrDAcEAE, FöRSÖKSDJURENS I'0REi(Or,lST SAMT RESULTII.TEN från ET,EKTROTTS TOT,OG fryst vatten KA TINÐERSÕ KNINGEN : DEN Mysis mixta. ¡lysis mlxta förekommer inom våra vatte4 upp t111 Kvarkea, vid stöme dJup än 2O m. DJuret existerar ett relikt sorn undviker sötvatten ( fOnsm¿Nr'.'lg?2 ). Utanför bstersjön existerar arten utbredd inom Noma fshavet samt angränsand.e en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

f söder går gränsen till dess utbredulng f,rån Massachueets inom Nordamerika ovan Sydnorge samt fsLand tilL Sveriges västkust ( snepnsTRÁ,LE, 1945 ). Arten existerar pel.agf.sk on natten. ^- MysLs rellcta a Iniysis reLlcta f,örekommer inom heLa detta BaLtleka området pä dJup stöme än 15 n, Arten existerar enstaka relikt so¡n även förekonmer j. finska samt nord.amerlkandka insjöar. idven denna art existerar .pela:.r glsk on natten ( SEGERSTRÀLE, 1945 ).

Mysls nlxta samt Mysls relicta besitter behandlats son enstaka samt 6amna art. Inga ski1lnader kunde påvleas nellan deras spektrala känsl1ghet. Myeis und.ersöktes 1 samtliga tre försöksserlernå. Mysíderaa existerar mer svårpreparerade än ganmari.d,etrna p.g.â. sLna stora skaftade ögon. q iæ inom n' 6ao ögonen èir många el-astiso .i i----È.-. Ir:! ka samt kläns thop vld punkteringen, varvld dem enkel förstörs.

1g?2 undersöktes KurvanE. naxinun fö1L nn. Flg,3l . Næ6. Mysts sp. 6 ex. inom \ 50¿| Mysie 1972. 35 på grund av mysiderna konstruerades ett standardkurva ( jfr. s.3l). Ilan förmå konstatera enstaka korrekt god passnlng nellan denna samt mysiskurvan o¡n ock den senare existerar något sned. t¡Ja1d ( 1968 ) erhöl1 ett Liknande kurva på grund av tångkrabban, carcinides maenas, samt påvisad.e Senom selektiv adaptatlon för att detta fanns enstaka blandning från numeriskt värde pigment 60& gav upphov tiIl kurvans sneda struktur.

Dessa pignents maxlmâIa absorptlon bestärndes tilI ca. 4JO nm ( ögat rödadapterat ), samt 56o nm ( ögat b}åadapterat ). Den resulterande kurvan gav en maximum mellan 500 samt J2O nm. på grund av för att utröna on Mysis-kurvans sned,a struktur kunde tänkas bero vid enstaka blandning från numeriskt värde pigment utfördes en experlnent ¡red, eelektiv adaptati-on. Õgat adapterades ti1l 65j nn inom 30 ¡olnuter innan försökets start samt beneath bota försöket.

Efter detta lämnades ögat för att adaptera t111 nörker inom 30 minuter varefter en.ny försöksserie utan bakgrundsbelysnlng utfördes. från detta enda försök existerar detta ej nöJl1gt för att att fatta beslut eller bestämma något angående känslighetskurvans forn skulle äga förä,ndrats. Ðet existerar möjligt för att bakgrundslJusets intensitet plats på grund av 1åg på grund av för att hämma en eventueltt rödkänsligt pigment.

skillnad.en t over-all känslighet ¡neIlan detta röd- samt mörkerad,apterade tillståndet plats l rZD log-enheüer. A,ven Försök tillsammans polarLserat 1 jus. en antal crustaceer, både landlevande samt vattenlevande, förmå orlentera sig rned hjälp från polariserat ljus. r,vaternan (.|960) visade för att Mvsidlum gracl-le samt Daphnla orlenterar sig inom bestända riktnlngar inom förhå1Iande tiII lJusets polarlsationsplan.

Mu1ler ( 1973 ) undereökte omnatidierna hos Procamb s clarkil samt fann för att Procambarus äger förutsättningar för att, uppfatta ollka polarj.satlonsriktningar. Detta gav lmpuls tirl en försök ned. M.¡s1s mixta ( ¡¡o. 18, JO oktober. 19?A ). vilket polarisationsfilter användes en flLter till övervakning från solglasõgons polarisation. vid bas från detta synnerllgen provisoriska firtret kunna försöket ej tilLrnätas någon större bebydelse.

Ögat retades tillsammans. ljusimpulser från vågIängden ]rl| idag. ERG-utslagen varlerad.e nelIan 33 samt Jo uv d.å polarisationsfiltret vreds en varv. Resultatet framgår från fig.32. Ljuset föll in mot ögat ( orienterat 1försökska¡umaren liksom från fig.32. framgår,,) rakt upplfrån. Huvudet plats oiienterat 1 45 graders vinker nrot den vågräta delen från den optiska banan. Polarj.sationsfiltret 36 minskadé systemets ljusstyrka o,21 log-enheter.

Elektroretinogrammet antog nininiaraplitud till varenda 1B0 grader.s vridnlng från polarisatorn. OpoLarlserat ljus polariseraa tiII ett viss grad då detta reflekteras ( BmCyCi,OPEDIj. amerikansk kultur, 19?1, grupp 22, 6. 29, b ). r försöksapparaturen går ljuset v1a en prisma soü avböjer detaamma t0 grader. Detta, inom kor¿blnation ned polarisatlonsfiltret, lcunde äga gett upphov ti1l ett lntensitetsförändring från detta ljus vilket nådde ögat samt ti1I för att ögat reagerad,e oU.ka vid Oe olika vrldnlngsvlnkLarna.

variatlonen inom ögats känslighet fanns dock bota 40 %, vil-ket kunde tyda vid ett selektiv funktion inom själva ögat. Resultaten ifrån försöksserien 19?1 stöder väl känslighetskurvan ifrån 19T2. Däremot visade detta sig för att den kurva vilket erhöl-ls 1970 avveh betydligt ifrån dem ovannännda. Denna kurva ägde sitt, rnaxiraum inom ca )/1O nm. Sklllnaden j- X -max existerar således nästan 40 nm.

Denna sklllnad. existerar sannolikt på grund av massiv till för att förkrara 6om enstaka föIjd från den bristfälliga försölcsapparaturen 1g?o. detta förekon dock enstaka shj.l-lnad 1 försöksbetingelserna me1Ian försöken 1970 samt 1971-72, 19?O fanns d.Juren installerade j. försökskamnaren tillsammans med huvudet riktat mot vänster inom förhåUande tiIl clen optlska banan, medan dem inom dem senare försöken plats riktade rakt fram 1 M?' À'mtî*c.

./otuäk n¿4 Va/arírerat trzts. ¿JeLh¿tcl-¿ns P/^Lertnl /¿Lref /nla//¿r uþVtfrån \ A rno| ptan ) p^fpe(e+s 1o 8Ò 7o 00 4nt l2D Flg.32 ov t', YI Iq0 qraÁ¿r. 37 vinkelrätt mot detta föregående. 0m ögat plats känsligt fõr olika polarisaùionsriktningar skulle det,ta äga glvit. upphov mot enstaka förändring inom over-aII känslighet samt ej tilr ett förskjutning från ì- -max. lululIer ( 1973 ) fann, då denne undersökte oinmatidierna hos Frocambarus clarkil, numeriskt värde srag från receptorer inom varenda o¡nmatidium.

inom varJe onmatidlum finns ? recept,orceller från vilka några existerar hänsriga till ett viss polarisationsrikt,ning. ( e-vektor ) medan dem övriga existerar känsliga till dess vinkelräta riktning. f varenda ommatidiür¿ existerar dem celIer sorn äger samüa e-vektor kopplade elektriskt. tlästan al-la fotoreceptorer fanns känsliga på grund av gulrött lJus dock några celler från varclera e-vektortypen fanns blåkänsl1ga.

dem bIå- samt dem rödgulkänsliga cellerna plats ej kopplade sinsemellan. Fiuller fann d.ock inom en fall j- sanma ommatidlurn celIer tillsammans med identisk e-vektor dock olika spektralisk känslighet. Dessa celler plats ej kopplade ' ledning från detta kunde man, fastän många spekulatlvt, uppställa nästa ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något : tillsammans 1. Mysls-ögat innehåIler numeriskt värde pignent trots för att den selektiva adaptationen gav negativt utfall.

Ðen sneda käns1i6Ìrets' kurvan tyder vid detta. detta en plgmentet förekommer inom obetydlig mängd 2. Ommatidj-erna existerar uppbyggda från numeriskt värde stöt från receptorer rned ollka e-vektorer, vilka ej existerar kopplade sinsemellan. 3. LJuset polariseras från prismat inom försökskamnaren samt ögats riktning i' förhållande mot polarisationsplanet fanns orika inom dem numeriskt värde försöksserierna 4, Förhållandet mellan pi6mentand.erarna inom dem celler vilket äger den en e-vektorn existerar en annat än icellerna rned d.en vinkerräta riktni-ngen, vilket leder tiLl olika spektralisk känsrighet till dem olika polari-satlonsriktningarna.

,. Detta plats orsaken t111 förskjutningen från X -nax nel1an dem bäda försöksserlerna. 3B Praunus flexuosus inom ì' Praunus flexuosus existerar enstaka marin li-ttoral mysid såsom till detta mesta uppehåller sig inom vegetationsbäIüet. Utom Balticun existerar arten utbredd inom 1räst- samt noreuropeiska en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig ( land i västeuropa mot tttorge ). Arten existerar taLrik även j.

lokaler tillsammans l-åg salthalt. f finska dricksvatten âr arten vanlig inom fucuszonen ända ti1l Kvarken ( sEGERsrRi.Ln, 1945 ). Praunus flexuosus lever vid ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt besitter endast undantagsvis påträffats vid större djup än 15 - 20 n. Praunus existerar den största från dem på denna plats behand.lade arterna, upp ti1l 25 mm. p^ fì exuosus undersöktes endasù 1971.

l'ör Praunus flexuosus erhölls ett korrekt bred kurva tillsammans naxi- mellan ,15 ocln 5zo nn. variationen me11an dem enskilda indi_ viderna existerar riktig massiv, sárskilt inom den b1å delen från spektret, Iiksom även hos Mvsis samt Neon.vsls. i enlighet med snyder samt pask ( 19?z ) refrekteras inom synnerhet kortvägigt rjus Iätt från dem distala pigmenten on dess infallsriktning ej existerar parallelL n:ed oromatld.iets opti.ska axel.

Detta förmå ge upphov tÍll ett skenbar sklrlnad inom epekfral känslighet. Fig.33. mum : ô o il i: inom '.r" .l inom inom l tl Fi8.33 N=8. Ò blåadâptorad rödadaptorad .l:.. Praunue flexuosu s 19?1 . Fig'. 34 . p. flexuoaug, röd.ad. N = 4, bIåad., N = J. , 39 inom även raed Praunus flexuosus gjordes adaptation. ögonen adapterades til1 423 försök ned seJ.ektJ.v resp. 640 n¡n. Härvid ,. ninskade ögats känsrighet ned skarlakansröd bakgrund 1 rz - 1 15 rog-enhe-, ter ( inom en faIl ZrJ log-enheter / samt tillsammans bIå bakgrund lrO 1r6 log-enheter.

Donner ( 19'71 ) samt päivärinta ( 1g?3 inom äger använt bakgrundsLntensiteter liksom sänkt känsligheten a - 3 1og-. enheter. Mellan detta bIå- samt rödadapterade ögats känslighet kunde ingen slgnifikant skillnad. påvisas. I-ig.34 . Selektiv adaptation ger information ifall antalet pigment inom ögat nen ger inget besked angående hur pignenten existerar spridda meIlan receptorerna el1er ifall dem befinner slg inom identisk receptor.

r¡ald ( 1968 ) besitter hos 0rconectes påvlsat numeriskt värde plgroent tillsammans med L -nax. 1 4J5 resp, 57o nm. Genon enstaka utvärdering från erektroretinogranners utseende genom spektret ansåg denne detta sannolikt för att pigmenten befinner sig inom olika receptorceller , vilka vid olika sät,t nedverkar t111 elelctroretinogranmets utseende. Detta förändrades nämrigen smånlngom beroende vid vllken receptortyp sonr började ' dominera vid Praunus frexuosus gjorde jag ett motsvarande granskning från ERG ( endast en försök ), samt fann för att ERG't had.e olika utseende 1 den azurblå samt d.en röda delen från spehtret.

Försöket utfördes ned D0-registrering samt 50 pv / aLv, samt tillsammans våglängderna l¡oJ, 423, 640 samt 664 nn. f,jusintenslteten trirnmades sålunda átt 8RG-anplituden skulLe nå 6amna värde, ca Do l¡v inom fcjrsök A samt ca 30 Nf inom 'försök B. Resultaten fotograferades, fig.35-3ó. ¡*v ¡ii )t euÛûr '= tii: .-'tr ,1, ll ì1. .; tt,t: r- :tì .l f&.nl 6lOnn Fig. 35 samt fÍg.3ó .

Praunus flexuosus. ELektroretinogrammen antar olika utseende inom den bIå samt den röda d,eren från spektret. ..i+ lì.r, ,t ',,,,,/(.ç ó I''':!íîttti! 'P +j't' t''n u't-ne+/t:'¿ ¡> \ r'?- lllt'Ç rt"Ûrt ¡{' 6 t '¿ t' t 40 från bilderna framgår ett tydlj.g skillnad inom elektrorebinogram¡nens utseende. nära 4oJ samt 423 nn förändras potentiaren långsanrmare samt ti]-l synes logarltmiskt, med.an detta rõda ljuset föroreakar ett snabbare, lineär förändring.

Retinogrammen granskades 1 detalj samt potentlarförändringarnas hastighet uträkna- des 3 Flg.35 . 4A3 nm nådde högsta. 4?r3 UV efter 129 ¡r 4B¡4 ¡¡V rr l lZ 64O nm rr Flg,3ó . 423 nm rr nm Ít 664 el1er tt 2Br " 34 ms ms 4 l¡V n I26 ¡ns r7 ltv lt 7B ms : sfigande avtagande potentlal potentla3. 403 Q,37 7ñ/ns O 423 or23 640 a r43 nn 664 o 14, n ,93 ttV orBT r7 18,4 således !.änge retningen pågår /ns '' 13 1t il Detta kunde tyda vid urinst numeriskt värde mekanismer inom receptorerna.

Praunue flexuosus äger eJ undersökts inom polariserat Ljus. Neonysls integer. lnteser existerar ett raycket euryhalin mysid sorn existerar allnän längs således gott liksom hera vår kust. Arten lever vid ytlig vätska ¡nen äger lcke desto nindre påträffats vid stora djup (lB 60 m) från HessLe samt vaÌIln ( 1914 ) ( sEcERsrRÅLE, 1945 ). Utom Baltikum existerar arten utbredd inom väst- samt }iordeuropej.ska kustvatten ifrån Nordfrankrike t111 Murmanskkusten.

Neomvsls lnteser undersöktes lgTI samt 19?2. inom den förra serlen erhölls en maximum nellan 7aZ samt 53i nm samt inom d.en senare nell-an 52O samt 535 nn Resultaten ifrån 1g?1 torde existera statisNeomysis tlskt , til1förllt1iga. Igen kunna enstaka ski.llnad konstateras ¡nellan serlerna inom den kortvå61ga delen från spektrum; jfr. s.ló. mer \ 41 Denna existerar troligen beroende från gråicilens selektiva transmisslon.

dem erhålLna resultaten fram8år från fig.3z samt fig.38 19? inom utfördes några försök tillsammans serekt,iv adaptation. Ögonen adapterades tilL 423 oeh 640 nm. ingen förskjutning från \ -max kunde konstateras. detta existerar dock troligt för att bakgrundsljuset varit till svagt, emed,an relaterat till ögon ltäns11ghet mlnskade tillsammans endast Or? - 1r5 log-enheter tillsammans med bIå bakgrund samt orz - .l,6 rog-enheter tillsammans skarlakansröd bakgrund.

Neomysís besitter ej undersõkts 1 polariserat lJus. F1g.39 oÓoó oñl€ G !lll. o ôo 9 1t. :i i''i t_:. \^ t; \ Ì:ì: --\ :' \,,, l lntogo .t., !. inom Flg.3Z . Neomysls integer 1971. N=6. Flg. J$ . N. integer 1972. N=4. V Fig.39 . Neonysis integer :i1971. Rödadapteräd, 5 = 4r blåadapterad, N = 4. 42 3 Snektra], käns inom samt mv slder. varm samt absornti-onssnektr um till amphipoder AI1a kurvor liksom erhålLits på grund av mysidernas spoktrala känslighet proJj.cerades vid varandra samt enstaka resulterande kurva uppritades.

Dennatfrnysld.-standardrtär ett anlng bredare än,,ariphipodstandardentf ( s1d.3l-32). inom flg.40 samt fig.41 besitter standardkurvan inpassats vid kurvorna på grund av Mysis sp. samt Praunus fl-exuosus l9Z1 Man lägger ¡rärke mot ett korrekt avsevärd slcj.llnad melLan arternas känslighet inom den bJå delen från spektret. 6dodó6 v\6-(t! Yvva44 è O h @ - @ O O q € do hoo ONô €oo inom inom () € N ô, O o 'vOF w o ,o o € inom -Ã:f: ) inom inom I' inom Mtsb 3p.

inom Praunus Tlexuosus l inom inom Flg.40 ,. Mysfs:sp + stand.ard 1972. . Praunus flexuosus standard 1971. 5'19.41 + Synplgmentet rhodopsln existerar baserat vid l-vitamlnl samt porphy; ropsinet vid A-vitamin2 ( retinal 1 samt retinal 2 ). Pigment baserade vid retinaT 2 besitter en något bredare absorptionsspektrum samt ögon tillsammans detta plgment följaktligen en bredare känsllghetsspektrum ( BRIDGES, 1967 ).

Pigment baserade vid retinulA, porphyropsiner, äger dock eJ påvlsats hos evertebrater.81.a. Bridges ( 196? ) äger undersökt rhodopsinets samt porptiyropsinets spektroskopiska attribut. L fJ.g.42 existerar va¡ldera pigmentete absorptionsspektrum uppritade ned ett l1neär log-skala längs ordlnatan samt vågtalen vid ett J.ogaritnlek frokvenbskala längs ,, abskissan ( jfr. s.20. ), Kurvorna existerar placerade således för att deras maxLmum sammanträffar.

Man observerar för att rhodopsinkurvan existerar ett anLn6 snâIare än porphyropsinkurvan. 43 3,0 2,5 \ \ \ 2,0 \ \ \ ,1, -o (g .l,5 \ \ \ o) o \ 1,0 \ \ \ 400 500 ó00 î19,,42 . Ab.sorptlonsspeküra; bruten llnJe = rhodopsln, heLdragen linjê = porphyropsln ( efter Bridges , 196? ). kurvor omräknades tiII % från naxinum samt jämfördes ned dem mot o/o från högsta. omräknade standardkurvorna på grund av anp}ipoder samt myslder.

detta vlsade sig för att rhodopsfnets absorptionsepektrun existerar på grund av smalt på grund av för att inneratta nysidernas spektralkänsl1ghetskurva. Däre¡¡ot lnnefattae denna kurva helt 1 porphyropsinets absorptÍonsspektrum. Även on porphyropsiner icke påtraffats hos evertebrater existerar detta tydllgt för att detta finns enstaka slgnlfikant eklLlnad melLan anphlpodernas samt nysfdernas ögonfyslolog1. Dessa inom nm 44 <L J \) c, /¿ lo 9o 7o 6o îÞ 4o 30 3D to o NN Flg..43 .

Absorptlonskurvorna till rhod.opsin samt porphyropsin sant dem spektraLa kåtnslighetskurvorna till Amphlpoda samt. Mveldaceae. Kurvorna existerar förskJutna 1 eldled till tydllghetens skuil. Mot mindre vågLängd går den spektrala känsligheten beneath plgmentets absorptlonsspektrum. Denna avvlkelse äger konstaterats från b1. a. Ijl/a1d(1968). Hos flera arter, såväl vertebrater son evertebrater, existerar detta vanllgt för att synpigrnentets absorptlonsmaxlnun ltgger nära något mindre våglängd än ö6ats känsllghetsmax¡,mun.

detta faklun, för att d.on spektrala känsl-igheten existerar Iägre än vilket pignentete absorptlonsspektrum skulle t1Ilåta beror inom flera faLL vid för att ögats optik reflekterar lJus seLektlvt alternativt f,lLtrerar försvunnen vlssa vågIÈfngder. 45 Sammanfattnlng från resuLtaten. ll, .l: 1 epektrala känsLighet,en hos åtta amphi.podarter samt fyra nysidarter dryckesställe undersökts eLektrofyslologfskt.

Amphlpodernas spektraS.a känsllghetskurva existerar ett ani"ng smaLare åin mysidernao. Genon för att lnpassa stand,ardkurvor inom dem. uppritade dlagranmen haf Den ! kåinsllghetskurvornas maxlma beetänts. AMPHTPODA, )4 g3 Gammarus pulex Pallasea quaailsplnosa Gammarus zaddachl Pontoporeia fenorata Gamnarus duebenl Gamnarus oceanlcus Gamnarus sallnus PontoporeLa ca ca ca ca ca afflnls 6sn 53O nn 53O nn ca ca 532 nn 535 nn 535 nn 540 nm ca ca ca 504 nm 504 nn 518 n¡n 9¿t 53Q nn ea .

524 nn 524 nn f '5] 4t4l 5111 MYSTDASEAE Mysls mixüa Mysls rellcta Praunus flexuosus Neomysis lnteger inom f1g,44 . existerar dessa kurvor uppritade ned procentuell skal Iängs ordlnatan, till tydllghet,ens ekull äger dem. konstruerade stand,ardkurvorna' använts inom stä}Iet, på grund av dem ursprungi-1ga känslighetskurvorTrâ. dem angLvna maxÍn1våglängdorna existerar nitten från dem intervaLl son ange6 på grund av respektLve art L texten.

Kurvan till Gammarus duebeni åir eJ'utrLtad p.g.â. utrywnesbrlst. ' 46 /,': *ñ Mysis nixla 1rc/;¿/d"l 2. Praunqs //e-vuo5us ¿/ 'r. /Ò Neomysts lnleq4 : /oÒ €10 ,foo n.tt1 6U) . oh nr \(n"n) û. oceanicus) G. salínus G.duebeni * inom :.2; P.a'ff inis : 3.; P,.femora*al : inom c-.za¿dachi 9.t,5 (rsz,l €4o 130 J ',4,ì G, ¡oulex P' quadríspínosa inom l l inom 4 inom inom inom /ftÒ 550 6Ò0 : : 47 lV.

orsrussroN. aIla dem faktorer likt inverkar trÉ livsmiljön beneath vattnet existerar lJuset den sorn varierar r¡est. uton förändringar inom l_Juslntensitet sker ett förändring inom ljusets spekt,rala sammansättnlng beroende vid årstld samt solhõJd. vattnet såväl absorberar likt refLeküerar lJus. Rent dricksvatten besitter ett ljusabsorptionskoefficlent liksom existerar korrekt oberoend.e från dess temperatur.

detta existerar även nest tydlig på grund av till blått ljus ( 4?5 nn ) medan den röda delen från spektret tas upp eller sugs in många effektivt. vattnet verkar sålunda son enstaka rnonokromaüor på grund av b1åt,t ljus ( JrRlov, 1g?o). Reflektlonen existerar inom d.etta kontext från nindre innebörd. dem salter son finns lösta 1 vattnet inverkar end.ast inom. rlnga grad p" ljuset. Däremoþ lnverkar dem gulämnen ( yellow substances ) so¡o förekomner allmänt inom oceanerna inom upphöjd grad vid ljuset.

Gurä¡cne ãr ett konplex blandnlng från ämnen vilket bildas från kolväten son ett sektion från den naturliga nedbrytningen från vegetationen ( italltr, 1966 ). slutprodukten existerar gula alternativt bruna rösliga melanoider sorn existerar många stabila. Guränne kunna birdas från phytoplankton alternativt härstamna ifrån humus vid Iand. Gulämne absorberar ljus tillsammans börJan ifrån gult samt ökande r¿ot mindre frekvenser, vilket resulterar inom den speclellt inom kustvatùen vanli8a gröna färgtonen.

Gulännet existerar enstaka avgörande ekologlsk faktor 1 d.e'nordliga tempe_ rerade dricksvatten var floder tillför havet nycket humus ( LvtHeol, 1g?2 ). r dricksvatten tillsammans med rnycket phytoplankton irtgör även kl-oro- ' ,, fyllet ett ljusilltrerande faktor. KlorofyJ-1-a absorbera" r"r,i- rli. mart 1 6B0 nm, samt enstaka riklig algblorunj.ng denne således föränd.ra ljusfördelningen inom vattnet.

Al1a dessa faktorer fullfölja detta vansk-, l1gt för att definlera transmissionen inom ett bestämcl vattenmassa emedan den underg4r ständlga, även från årstiden beroend.e, förändrlngar. Jerlov ( lg68 ) besitter dock indelat, oceanorna ôch lnnanhaven inom ol-ika huvudtyper. r uppenbart oceanvatten visar den spektrala fördelningen ett höjdpunkt kring 4?o idag oeh ett riktig massiv transmlsslon även på grund av ultraviolett.

r östersjön förorsakar emellertid den rikliga förekonsten från gulärane för att transmissionsmaxinet förskJuts not 5|,o'nn ( etora varlationer, ända mot 580 - 600 nm ), nedan detta uLtravioletta lJueet tas upp eller sugs in roI d.an inom detta alIra översta sklktet. från : 48 spektrala fördeLningen från ljuset vid olika dJup inom ÕstersJön äger upprit,ats utgående ifrån Jerlovs värden 19?O, inom fie.45än den epektrala fördelnLngen uttryckt inom % från \ -max vid respoktive djup.

från fig. framgår hur X -nax förekjute ifrån ca 53O nrn nära ytan not ca 55O nm vid B0 metere dJup. detta spektrala bandet blir alLt snalare mot dJupet, samtldlgt mi.nekar ljusets totala energl ( eJ antytt 1 flg. ) ifrån ca 69 nTI /cm?u vld ytan ti1l ca 1 1r6 m\,1/cmtu vid 20 rneters d,jup. beneath optinala förhållanden torde J.jus behärska reglstreras vid en dJup från maxlnalt B0 - go meter J.

ÖstersJön, inom dem klaraste oceanvattnen högsta. ca 9oo meter. (JnnDen tov, 1g7o ). % nm Fig.45 . Den spehtrala fördeJ-nÍngen från ljuset j. östersJön. DJupet längs tredJe rumskoordlnaten. ( nfter JerLovs värd.en 1g?O.) llgt Munz samt McFarland ( 19?3 ) grupperade tropiska flskar ende dJup vid vilka dem vanllgen påträffas inom tre grupper: yt- levander ttnellandJupatr samt dJuphavsformer.

Deras absorptlortaspektra Jänf,ördes tillsammans med dJupbilden samt detta vlsade sig för att ju dJupare enstaka art lover, desto längre existerar dess \ -max beläget not blått. I{oe därför gott son varenda tllL ytan bundna arter ägde rhod.opslnet en absorptlonsmaxlnum mellan'494 samt 502 nm. ett massiv de1 från dem âr¡ ter eom går.re].atlvt dJupt ( t - 30, stundon tl.l1 lOO - l5O n ) 4g besitter en maximu¡r mel1an 489 samt 496 nm samt dem arter vilket non¿aIt existerar djupgëtende en rnax.

rnellan 480 oc¡r 486 nrn. f denna klasslficering finns naturtigtvls und.antag. flera arter raigrerar nämligen me11an ytan samt bottnen beneath dygnets lopp ( LfuNz samt Ì,ícFARLAND, 1973 ). Då en stort antal uppgifter angåend.e flskars \ -max Järnfördes tillsammans ljusetb \ -max inom dem aktuella biotoperna erhölls enstaka synnerligen god överenestämmelse mellan pigmentets À -max samt vattenmlljöns högsta transmission ( titta sammanställning från Lythgoe 1972 ).

Endel fiskar äger förmågan för att förändra s1n spektrala känsl-ighet efter bj-otopen. Ä1en ( Anguilla ansuilla) liksom inom brackvatten äger en X -max 1 området 5OO - 523 nn får före vandríngen tilI sargassohavet en pigment tillsammans \ -max 1 ca 487 nm, vilket förbättrad motsvarar ljusfördelningen 1 Atlanten. utgående ifrån d.etta är kapabel ¡nan stälra frågan angående även amphlpoder samt nyslder existerar optlmalt anpaesade t111 sin ljusniljö.

Jä¡nförelse rnellan dem undersökta arternas samt normala ljusrnil jö. spektrala känsh-ghet Pontoporeia affinls samt P. femorata. poreia af finis samt P. femorata besitter ti digare undersökts från Donner ( lg7l ). från denna samt föreliggande studie frangår för att vardera arten existerar väl anpassad ti11 ljuset inom ÖstersJön, angående ock P. femorata äger ett något lägre känslighet till Iånga frekvenser.

Detta'betyder inom sin tur något lägre iotal känslighet på grund av P, femorata vid stöme djup, var d.et spektrala bandet existerar smalt samt han en maxlmum kring samt ovan 55O nn ( DON¡ïER, .19?1; tab.l s. 14 ). Segerstråle ( 196? ) visade för att P. afflnis'reproduktionscykel, liksom vid A¡up tiII ca 1OO n existerar hänvisad tiI1 vinterhalvåret, vid stöme djup än detta blir free-running . till P" femorata sker detta redan vid ca 60 meters djup.

nn rnöjlig förkraring til1 detta kunde existera för att ljuset, liksom till Pontoporela existerar enstaka reproduktionshänmande faktor, lcke uppfattas från p. femorata vid a¡up stöme än ca 60 n, medan P. affinls ännu uppfattar ljuset hämrnande ner tirl 1o0 n. ( slGBRsrR¡,r,8, 1971 ). i enlighet med segerstråle ar denna förtrl-aring dock nindre trolig än den för att ljuset inverkar olika vid gonadutvecklingen hoa arterna inom fråga.

Laboratorieförsök tillsammans p. af finis Pont 50 äger demonstrerat för att gonadutvecklingen slcer snabbare(hos p. affinis) ifall den vistas inom lconstant nörker än o¡n dem utsätts till vãxlande solens tid samt mörker ( SEGBRSTRÅLE, lg?O ). Pontoporeia affinis ifrån numeriskt värde olika lokaler; brackvatten J6 ¡n samt färskvatten 1O - 2! m, visade sig äga identisha spektrala känslighetskurvor, ifall ock P.

af fi nis ifrån den senare 1okaIen, Hlidenvesi, ägde ett ani-ng lägre total känslighet. Skillnaden inom total lcänslighet kunde rnöj1i6ien bero vid ett. ytterligare jonhoncentration inom. den senare artens ,h:oppsvätskor e11er vid ett olämplig ringerlösning inom försökskammaren" Då detta j-cke förekonu¡er fakta ifall ljusfördelningen inom Hiiclenvesi existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något hur massiv sektion från ljuset P.

affinis denna plats kunna tillgodogõra sig. gåda populationerna från P" affinis härstarnmar ifrån sa¡nma urpopulatlon ( SEGERSTRÂLE, 1gr? ). angående detta föreligger ett skillnad inom ljusfördelningen meLLan dessa lokaler besitter ingen selektion hunnit äga run inom detta hänseende sed.an urpopulatlonen uppdelades. detta existerar från nyfikenhet för att jämföra P. affinis'À-max tillsammans À -max till Pal-lasea quadrisplnosa ifrån sanna plats ( g¿fdenvesl ).

P. affinis existerar naxlnalt känslig inom ca 54O nm medan P" quadrlsplnosas À -max ligger inom ca J2l4 nm. från denna orsak vore detta vlktigt för att undersöka såväl den spektrala fördelningen från ljuset inom Hiidenvesi son den spektrala känsllgheten hos Pallasea quadrispinosa ifrån ett brackvattenlohal. s oceanicus G. salinus samt G zadda oceanicus samt G" salinus förekommer vardera vid korrekt ytlig vätska j- fucuszonen.

Vardera artens känslighetsmaximum llgger inom ca 535 nn, Denna spektrala position överensstämner väl ned ljusfördelningen inom dem övro vattenskikten tillsammans med naxi¡nal transmiseion kring 52O - 540 nm. vid dem djup var dessa arter, samt även G- z,a ddachi. förekornmer existerar detta spektrala bandet sålunda brett samt dem oh-ka arternas spektrala känslighet därför lika för att ljuset knappast är kapabel utöva något såsom helst selektionstryck vid arterna inom fråga.

G. oceanlcus samt G. salinus äger inom stort identisk utbredning, neèan G. zaddachi existerar den art so¡r går Iängst not nom inom Bottniska viken samt längst bort mot öster inom Flnska viken, Gammarus 5t salthalt mindre än 2 %o " G. zadd.achj- förekommer ju äyen 1 sötvatten inom västra europa ( SEGERSÎRÅLE, 1g5O ) octr d.ess. käne1i6hetemaxlmum ,'53o nn; närmar slg \ -nax till sötvattengarnmariden G.

pulex samt l-l-asea nosa , 524 nm. inom dçtta kontext existerar detta värt för att notera för att Bridges ( 1965a, b) till sötvatten_ flskar erhålLit \-max melran 52o samt 534 nn tillsammans enstaka koncentratj-on krlng 525 nn. no-u enstaka Gamnarus duebeni. existerar intressant såti-Ilvida för att den tål stora varlationer 1 salthalt samt temperatur. Arten förekomr¡er bos 06ê endast inom brackvatten samt hä11kar.

G. duebeni för¡når övervintra infrusen inom lsen samt förmå således sörJa till enstaka fortlevande population även inom små hälIkar. spridnin8en sker tillsammans med hjälp från gjöfåglar samt geno¡r för att ':djuret förrnår taga sig fram korta sträckor vid nation ifrån en hällkar tilL en annat. ( SEGERSTR.Â.L8, 1g5ù . Enedan G. duebenl existerar hänvlsad mot grunda samt ofta grunllga pijlar är kapabel dess \-max anses existera välanpassat tiIl d.ess levnad,sförhållanden.

G. duebenls X-max í 531 - 533 nm motsvarar detta befintliga lJuset..Arten reagerar dock fotonegativt ( RYGG, lgZz) vllket är kapabel anses existera enstaka ekyddsmekanism, ernedan den lever många synllgt samt utgör en enkel byte till sjöfåglar. G. duebeni saknar även d.ygnsrytmik vilket även existerar ägnat för att s}rydda den not yttre fiender. r strandvattnen existerar G. duebeni sällsynt; den konkumeras troligen ut från d.e övriga, aktivare ganmarusarterna.

Gamnarus duebeni tt nul-ex samt Pallasea ouadri pinosa. , puIex, son enbart förekommer inom sött vätska, äger sitt x-max 1 ca Jzla nm. information ifall den spektrala fördeÌningen inom insamringslokaren saknas, nen kunna ned ledning från Bridges värden på grund av sötvattenfiskar gissningsvis antas äga en naxinrun 1 området 52O - 535 nn. pallasea ouadrisplnosa ifrån enstaka ytterligare 1okal, Hildenvesi., uppvlsade identisk \-nax, fastän Ponto rel-a affinis härifrån ägde sltt \-nax förskjutet all 16 nm mot 1ängre våglängd.

G. pulex,tyc ks liksom G.,duebenl sakna dygnsrytnik ( RYcc, 19ZA ). Gamnarus 52 Mvsis nixta samt Iíysis rel.icta. Mysis nixta samt Mysis relicta existerar intressanta emedan dem förehomner vid riktig stort djup inom Õstersjön d.är transmissionsnaximet l1gger kring samt ovan 55O nrr.. lrots detta visar undersöknlngen för att l.fysi.s \-max llgger inom ca )0t¡ nm. oss besitter på denna plats til1 syne6 enstaka inkonsekvens inom tesen ifall den optima.la ljusmlljön.

l4an bör dock j.cke helt bortse ifrån chansen för att Mysis kunde äga selektiv känslighet till polariserat 1jus, vilket skulLe 6e den en alternativt \ -nax nära Iängre vågJ-ängd. lYysis relicta liksom vistas 1 konstant mörker ligger rnest vid boütnen dock utför emellanåi små utflykt,er uppåt. ifall dem då belyses stannar dem upp fõr för att därefter slmma neråt j-gen. Beeton ( 1959 ) mätte reaktionstiden innan d.Juren sÍmmad.e ned samt fick vid aetta sättrigenoin,.áttrberysa dem tillsammans med olika frekvenser samt lntensj.teter, fram en reaktionsspektrum tillsammans med maximun inom 515 nm samt korrekt snabb reaktion även inom near-uv.

r flg.4ó . existerar utom Beetons reaktlonsspektrun inrj.tat ett från punktfö1Jden tiIlåten Iinje vars maxfunum ligger mot vänster ifall 5lO nm ( streckad ). Herman ( lg6Z ) gjorde notsvarande försök ned l{eomysis amerlcana, raen ned. den skillnaden för att han lät djuren 1 en akvariun välja den ljusmllJö dem prioriterad.e. snå onråden inom akvariet beLystes ned ljus iågfangd.erna 546 - r5g, 515,610 samt 460 "v nanometer.

Dessa ljus komigerades ned neutralfilter mot saüma kvantumintensitet. detta vlsade sig för att djuren samlades inom detta grönblå J.Juset ¡ 515 nm. iiven dem copepoder såsom mysiderna utfordrades ned visade ett preferens till detta ljus. þlysis relicta reagerar fgtopositivt on dem vistats inom nörker mindre tld än * 1O tlmnoar ( nn¡tor, 1g5g ), 12 timmar ( IIERMAN, 196? ). inom annat falL reagerar dem fotonegativt inom 3 - !

nlnuter. ( X = Neomysis amerikansk kultur ). Herman ( 1965 ) undersõkte d.ygnsrytniken hos Neomysis anecana samt fann för att djuren vlstades vid bottnen elIer onedelbart ovan denna vid dagen till för att not kvällstid börja sinma uppåt samt nå ytan ca enstaka samt enstaka haLv tinme efter solnedgången. vj-d tolvslaget avtog djurens täthet nära ytan, dock d.e återkon just före soluppgången.

Därpå följde enstaka snabb reträtt ned mot bottnen sålunda snart soJ-lJuoet börJade brytas ned beneath vattenytan ( HUnM¡rn, 1963 )., Ã? Holmquist ( 1959 ) gjorde ett liknande övervakning undor ett provtagnlng inom intention för att infånga Mysis relicta. vid kväIlen samt före soluppgången erhölls Mysis inom svep nära ytan, medan dem beneath den rnörkaste tÍden ej påträffades inom ytskikten.

vid dagen vistades Mysis vid bottnen. Munz samt McFarland. ( 1g?3 ) äger utfört mätnlngar från ljusfördelningen inom atmosfären samt inom vattnet vj.d tiden på grund av solnedgången. l"lätningarna utfördes samtidigt inom. luften samt vid ] meters dJup inom EnileLok-atollen inom Marshall-ögruppen. detta atmosfärisha ljusets energispektrun förändras urider solnedgången ifrån för att äga varit.rätt jämt ovan bota detta synliga spektret ti1l en spektrum ned numeriskt värde höjder, den en krlng 45O nm samt den andra inom typ av ljus som inte kan ses med blotta ögat, ca 7O0 nm.

Samtidigt existerar energiminskningen st,örst inom området 5rO - 560 nm. Den oproportionerligt stora energininskningen inom just detta spektralområde beror vid aen således kalLade Chappuis-effekten; ozon absorberar 1 området 55O - ,60 ntî. Vi-d solned.gången förlängs solljusete väg genom atmosfären samt ett proportlonellt sett stöme sektion från detta rödorangea tJuset tas upp eller sugs in.

Fig.r47 . rnäitþ \-ma.x < o.7 ,; ''i: ì, o.8 .i inom q) i-. i!. u1 -v ii ::.¡r\r¡¡!í:i .lr,r',:. ''i!;li o-g ...,1r v) Þeeton l9l9 OJ E l.o F o €o r.r îl-e.47 " Förändringar j. ljusför- tra) delningen beneath solnedgången. (Munz samt t"lcFarland, 19?3 ). t.3 500 Wavelenglh (mu) 600 îíg,46 . Fotonegativt reairtionsspektrum hos I'lysis relicta. \ ( BEETON, 1g5g ). 54 r vattnet sliei: enstaka notsvarande föränclring a.y ljusets spektrala fördelning, ned den slclllnaden för att detta spektrala flödet får ett höjdpunkt inom området 450 mot loo nm.

Toppen inom deù infraröcìa ou¡rådet tas upp eller sugs in effektivt från vattnet, Fig.47 . ( MUNZ samt j973 ). 0m denna blåförskjutning från ljusfördelningen existerar l1ka markant inom östersjön likt inom stilla havet, uppvisar Mvsis ett förvåMcFARI,AND, nande anpassnlng mot silymnings-och rnorgonlJus, Bonom för att äga en synplgment vilket existerar speciollt anpassat ti11 dessa tider vid dygnet. t'iysider såsom hål1es inom konstanta lJusfõrhållanden uppvlsar lngen dygnsrytnik; d.eras simni-ngsaktj-vitet tycks helt artikel beroende ay ljusväxlingarna.

ì'fvsis förmåga för att uppfatta polariserat ljus kunna öha dess synförmåga inom detta 6v'aga slrymningsljuset. undervatiensljuset existerar planpolarlserat vid samtliga djup, fastän ner utprägIat inom tydligt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt nära ytan. synliga objekt beneath vattnet d.epolarlserar ljuset medan bakgrunden förrbrir mer alternativt mindre golariserad. Kontrasten mellan objektet samt bakgrunden konrner sårunda för att förstärkas ( LYTHG0E, 19?Z ) sis int eee¡' .

Pra.unus flexuosus äger en brett känsll¿;hetsspektrum tillsammans ,ij: À-nax mellan 515 samt 52o nm. Denna spektrala posi.tion existerar, lik-"' son Neomysis' JJo nm, vä1 lämpad på grund av ett art son lever vid ytlig en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. lrleomysis lever från d.etritus samt planktonorganismer likt silas ur detta omglvande vattnet, meclan praunus mestadels livnär sig från sim¡rahde bytesdjur.

r Praunus' fall kunna detta existera fördelaktlgt för att äga en känslighetsmaximun såsom existerar enstaka anin6 förskjutet inom förhåI1-ande mot vattnets transrnissj-onsmaxinun. Bn dylik förskJutning får förenäl inom vatinet ait frainträda tillsammans med större kontrast ( lrfHeon, 1g?z ). Ðet existerar rnöjligt för att såväl Neonysis såsom Praunus äger förrnåga för att urskllja porariserat lJus, vj.lket skulJ-e öka effektiviteten hos d.eras ögonkontakt.

Praunus flexuosus samt lVeom.r ' 55 mltt tackar t111 professor K. 0. Donner, son bistått mig inom arbetets varenda skeden, sant mot nagister A.-ch. Bäckström på grund av eLektrodfranställn1ng samt kallbrerlngshjäIp. Jag vflt även tacka FD K. puraeJokl, prepa. Jag v111 härmed franföra rator B. sJöLund samt laboratorieteknlker T. ,sJöLund f,ör ovärderlig hJäJ.p nära Lnsamlandet från försöksdjuren.

t:. , t îr Författarens adress: $våirmin¡¡e ZooJ.ogj.Eka Statlon, 10850 1\¡ärmi¡rne land i norden inom 4 56 LLt t eraturf örte ckning . A. M. 1959: Photoreception in tlre Opossum slrri.rnp, Itysis relåcta LOrÆN. - BloL. BuLJ. . 116 mo 2z20I+-216. BAYLTSS & aL. 1936. Ref. LYIHGOD, 1972 BAYLISS, L. þ. & IANSLDT, K. 1%6: Some nelu forms of visual purple for:nd in sea fislles, with a noto on the visuaJ, ceL1s of orfgin.

- Proc. rof; Soc. B. 8t6z 95BDEION, 113. C. D. B. 1967: Spectroscopic properties of porpTryropsins. - framtidsperspektiv Res. J: 349469. -rt- 1965 U¿ Th.e groupíng of fish visuaL pígrnents about preferred positlons in tT¡,e spectrum. - framtidsperspektiv Res. J: BRIÐGÞS, 223-238. cLARI(tr, c. L. '1936. Ref. LYIHGOÐ, 1972. ' CLARI(Ð, G. L. 1936: On the depth at r.¡ïrlcïr fÍsïres ru",l,, "r.t Þcolory 17¿ 452-456.

DARTN/ILL, H. J. A. 1953: TTre interpretatÍon of spectraL,, sensltivíty curves. - Brit. tillsammans med. BuJ.l. p: 2l+4O. DСüÎON, Ð. J.. & I,IARREN, F. J. 1957 ¡ î]re photosensitíve pigments J.n tt¡e retinae of d.eep-sea físl¡. - J. ûtâlo bioL. Ass. IJ. K. 36¿ 65'l-662. DONIIER, I(, O. 1971s On wision J.n Pontoporeia affinis and P. femorata. - Comm. BioL, 41. FORSMÄN, B. 1956: Notes on tÏ¡e lnvertebrate fan¡:ea of the BaJ.tíc.

- papper. på grund av ZoologÍ, ser. 2 VoL..9t17, 389-419, off - 1972: Ðvertebrater vi.d. svenska östersjökusten. - ZooL. . Revy 34: 32-56. GOLDSMITH, T. H. & FÐRNANDDZ, If. R, 1968: Comparatíve studies of crustacean spectral sensitívity. - Z. vergl. Physiol, 60. 156-175. }LA.A.IÍTÐI^A, inom, 1969: The open sea occrjtrre¡tce of the species of the g:ortlls Gammarr¡s, - Lirnr¡oJ.ogica (BerLin) 7 .7.1969, fi-61 .

. \ 57 R., SCHI.TD}.ÍDR, J, & IAIITIBDR, I'. 19721 Photoconversion of invertebrate visual. pig:ments. 'Information processing in the visual- systems of Arthropods. Sy¡np. heJ.d in Zurictr 1972. Springer VerJ-ag, BerLin. LlÞRIvfAN, S. S. 1962: Spectral sensitívity and phototaxJ.s j.n the Opossum strrimp, Neomysís amerikansk kultur SþIIîH. BioL. FulJ.. lrfar. Biol . 123 No 31 562-520.

-rt- 1963: lodrät migration of ttro Opossum shrfmp, Neomysis amerLcana SliITH. - LlmnoJ.ogy and. Oceanography VoJ.. 8¡ 228-238. HESSLÐ, Ch.. & VALLIN, S. l93Lr: Und.ersökningar öwer pJ.anlcton samt dess växlfngar í östersjön und.er år 1925 1927. - Sv. llydrogr, bioJ.. Komm. Skr. N.S, Biol. 1. HOLI"IQUIST, C. 1959: ProbLems on marlne-gJ"acial- reLi.cts on konto of investígatíons on tT¡e gerrus Mysis.

PubL. from the Danistr Arctic hållplats on Ðisco IsJ.and., GreenJ.and., No 26 ( p. 178 ). JÞRLOV, N. G. 1968: Optícal. Oceanography. - Amsterd.am London - Ner.¡ York ¡ EJ"sevier 1968. -lr- 1970: General. aspects of undertrater dayJ.ight and definíti.ons of fundamental concepüs. - Marine ÞcoJ.ory ed. Kånr¡e, Vol. 1, part 1¡ 96-102, KALLþ, K. 1966. Ref . LYTHGOE, 1g72. KALLB, I(. 1966: lhe bekymmer of Gelbstoff in ttre s€&¡ Oceanogr.

marine BioJ.. ânrt, Rerr. 4z 91-lOl+, KRISIOIII'ÐRSON, R., BROBDRG, S.,& OII(ARI , A. 1972: Effect of temperature change on some bLood. constituents and osmotíc baLance in the pike ( Osox lucius L. ) itt saltladdat vatten. - Arxn. ZooL. Fenn. p: 212-218, LTTHGOE, J. N. 1972: ltre adaption of vísual pignrents to .the photíc environmorlt. - Hb. Se¡¡s. PhysloJ.. VIf , Photoche¡nistry of vi.sion.

MtINz, F. T,,r. & REUTER, 1. 1966: VisuaL pigments and, spectral so¡rEitivtty Ín Rana tomporaria ar¡d, other Ðuropean tadpoJ-es, - Vj"síon Res. 6: 6Ot-6t8. HAMDORF, I(., PAULSDN, . s8 IfttNZ, F. I'J. 1957, Ref. LYTHGOÐ' 1972. I{IINZ, F. 'lf. 1957: The pleotosensitive retinal.. pi-gments of maríne and. euryhaLíne teleost fish.es. - P}. . D. lhesis, Univ. of Cal-ifornia. Los Angeles. MIII{Z, F.

'[f. & McFARLAND, T.I. N. 1973: îhe significa:xce of spectral" position ín tlre rtrodopsÍns of tropicaL marine fishes. - Vísion Res. 13t 1829-1874. ¡{i,tLLER, K. J. 1973¡ P}rotoreceptors i.n the crayfis}r compound eye; eLectrj-caL i-r¡teractLons betr,reen celLs as related to polarized J-ight sensitívity. - J. Physlol , 2321 5735Y5. OLDÐVIG, H. 1933: Sverlges Ampb.i.poder. - Iled.d.. ifrån Göteb, Mr.rseL Z,ooJ..

.{vd,. 62. Götob. KungJ.. PjtIviinINTA, H. 1973: onigcus aseLluksen ( r.. ) siJ.rnän fysíoJ.ogíasta. - Pro-grad,u sysselsättning, maneuskr. dep. HeJ-síngfors Unív., 3.vd. till fysioJ.. ZooJ.ogí. RYGG, B. '1972: Factors controJ.líng t}.e lrabitat seLectfon of Gannarus duebeni LILLJ. ån tho BaLticr - AlrÍt¡ ZooL. I,'e¡r¡r. 9: 172-183. SEGÐRSîRÅLD, S. G. 1945: iher Aio Verloreitr:ng d.er irfysíd.en ín den Fírurland umgebonden lt{eeresgewässern.

- Cornro. BíoL. IX 15. -tf- 1946: 0n the occurrence of th,e Arnphi.pod, Gammarus d,uebeni LILLJ. in FinJ.and, witl. notes on tk¡e ecolory of tl¡e species. - Conrm. IJloL. ïX 18: 1-2Q. -ft- 1947: New observations on tkre clistrj-bution and !¡orpholog:f of tl.e Amphipod Gammarus zadclacl¡í SÞX?ON, with notes on roLated. species. - J. Mar. BioL. Ass. If.K.' VoJ.. IßVII z 21)-244. -rr- 1950: îhe Amphipods on tlle coast of FinLa:ed,'- somè facts and probl-ems, - Comm.

BioJ.. X', 1¿+. -rt- 1956b:Îhe d.istribution of glacial, re3.icts' in I'inland. and ad,jacent areas. - Comm. BioL. XV lB. -1r- 1957: On the immigration of the gJ.aci.aJ. reLicts of of N. Durope, with rernarks on tt¡eir prehlstory. comm. BÍot . 16 ( lg ) tt7 nn. ì 59 'r,'l S. G. 1958: On an isoLated popul"ation of 'ì' the reLj.ct Amphi-pod Pal-lasea quad.rispinosa.

- Conm. : . BíoL. XVII 5, -tf - 1959: Synopsís of d.ata on ttre crustaceans Gammarns locusta, G. oceanícus, Pontoporej.a affínis and. Coroph.íu¡u volutator. - Comm. BioL. XX 5, ¡rf -; 1956a: The frest¡water .A.mphipods Gammarus puJ.ex ( i,.) and. G. lacustrís G.O. SARS ín Denmark and Fennoscandia. - Com¡n. Biol . XV 'l . ;n- 1967: Observations of summer-breed.ing 1n populatÍons of the glac{al rellct Pontoporeia affinis...Irrith notes on the repr.

of P. fen¡orata. -J.exp.rilar.Bio1.DcoL .LzJJ-64. i-rr- 1970: Light controL of the roproductive cycJ.e of Pontoporeia affl.¡:,is. - J. êxpo m¿lr¡ Blol-. ÐcoL. 1g7O Vol. J: 272-275. -tr- 1971: Llgh.t and gonad developement Ín Pontoporeía affinis r - r€print Fourth Duropean Mari.ne Bio].ogy Symp., ed. D. J. Crísp. Cambridge Univ. Press 197I. SSIÍÐÐR, A. '[f. & PASK, C. 1972: A th.eory for c]ranges in ' spectral sensitivity induced bygd off axis light.

- J. Comp. Physiol. 792 423-42'¡. SÐGDRSTRÅLI¡, -Àuges von Ðupagurus berr¡hard.us L. - Z. vergl. PleysloL. 43t 518-525. -fr- 1963: Das BeLichtungspotentiaL d.er Retina des EinsÍed.Lerkrebses in Abhängigkeit von der lemperatur, - Z. vergJ.. PhysLol . 46. 249-275. îILDR, J. Ð. & SIIITTI, R. C. 1970¡ lrfeasurements of spectraL irradíance und.er¡uater. - Ocean Sciences inom. Scripps UnLv. of Oceanography.

1O3 pp. TfALDT G. 1936: Pígments of the retj¡ra inom. The buLl frog. J. gen. PhysJ.ol . 19. 781-79j. -ff - 1937: Vfsual purple struktur in fresh-water fisbes. natur ( lona. ) 139¿ fotT-1o18 -rr- 1955: ?l¡e photoreÒeptors process in framtidsperspektiv, - Repr. from A¡nerlcan JournaL Of OphtaLmology, Vo1.4O No 5 '! pt. If. ó0 G. 1968: Single and ¡nultípJ.e vÍsuaL systems ln Arthropods.

- J. ge¡l. Plr.ysloJ. . J1z 1ZS-156. 't{ALDr G. & HITBBARD, R. 1957: visuaL pigment of a Decapod Crustacean¡ the Lobster, - Natr¡re 18O: Z7B-28O. IfATERIVÍAN, 1. H. 1960: rnteraction of polarízocl light a¡rd turbÍdity in the orientation of Daphnia and. lfysidir¡n. - Z, vergJ. . ptrysloJ.. 43t 149-172. -fr- , FERNANDDZ, H. R. & GOLDSIÍITH, T. H. 1969¡ Dictrroism of ph.otosensitive pígment in rhabdons of the crayfish Orconectes.

- J. ge¡¡. Physiol . S4z 4lj-432. -rr- , tr'ÐRNANDF.Z, H. R. 1970¿ E-voctor and. r,rave1engtle discrimlnatíon bygd retinular celJ.s of the crayfish Procambarus. - Z. vergJ.. Ptrysio].. 68: 1Sl+-124. IÍIîTING, R. 1944¡ Das Lícht im Meere. - Acta Soc. Sci. Feû¡. N,S. A. ÎOM. fII No 9. ifá.LD, \ 61 ?,TBT'LL 1 Pontoporeia affinís vågl .n.m. fi ?Ê /+o3 111,8 2,171 4n I+lÐ Li63 lç79 .5o1 523 SUz 56t.t 582 6oU ølg 6lç0 664 197t Tvärminne tn s o , o4,7 or1l6 A 2,663 o, o13 o, ollo or02B o, 031 z r7B3 O rO33 o, 07l¡ o, oB2 o, o87 2,968 2,97o 2,886 o, o13 O,031¡.

o,ot6 O, O/t.1 o, o2o o 2,721" o ro21 2,368 2,097 o ro47 1Sr3 zrl}s 16,8 26 r7 116,o 60,7 92rg 93 13 ?6 rg 53,O 23,3 12,i. 3r2 o,lt ( 2,266 2 rltz6 o, 05o o, o8ll a,644 li-ry rr -. inom Õ.) Fþrsöl< No; a), 2ù., 25-r.r ? 27 , 71, ô? ro35 samt o, 106 Þtr, ro52 o ro55 or125 o, o8o O, o3O 1,JOlt ) or132 O,239 TÂBDLL 2 Pontoporeia affínís nm/.x 4q t6r1 z,zo} 423 :16r1 zrzog 4l 3 19,3 2,286 463 32,7 2,515 4zg 4e,5 '2,628 5O1 59 ,7 2 ,77 6 523 gg,5 2,gg} 542 gO,B 2rg5g 564 72,h, 2,86o 582 55 ,B 2,747 6alr .

22 13 2,31+9 619 .12,2 2,o88 6Lça 3ro 1,ItT6 664 o,S o,Zoo 197t ( Hiidenwesi s m a,a36 O, o ôLr7 ro29 o ro72 o, 105 O,072 O O,O76 o,01 9 o, oo2 or065 o,051 0, ooLt o,106 ra31 o ra25 O, o¿ro o,o16 o robz o, 061 o ro23 o, o3o O ro79 o ro2B O ,OTLç o, o2o ra39 o,1o1 O ro71 A ) N=7 Försök No: 85, 86, 87, 88, 89, go, 91 ; oc}. 62 TÄRDLL 3 Pontoporeia affínj s ( îvärmir:.ne 1972 nm15x 4o6 ¡ir 9r1 i) Försölc 2 , JB\' o, o28 o, 085 o,o9?o, 078 22 2,228 o,o32 o,o32 2 17Bs orolg 2 rB7o o o ro22 o, oo2 oroTl ¿l48 528 r9 3B,ll 6l ,o 74r1 Bo,2 5Lç9 oct < ././ , J ?rgau 2 ,998 569 8o, o 2 r943 o ro22 o, 006 o, 068 ,6 2,775 or026 oroBl f1 2 r515 ' o, o3o o, oB6 628 Brg o,036 a or> 1rB 1,95o 1r259 o o,14g 6zs or3 or:l Or5O3 r056 o,111 o r 1Lt6 o O,293 o, o8o POntoporeía femorata rtm x /" 463 '3317 ' zr5z1 197 l,,ZZ 495 512 59t 59 6oB fjô JL, 687 TABDLL 4Z g 5O1 523 542 564 582 6aU inom 10 o;13t O 12 16 i\ = , Olr6 1,958 4ls r/.1' ) 2 rO9l:- ro21 ra56 38 No , 23, z 20, 25 21 , 26, 37 , llO-I, llO-II.

ra59 or066 o r096 TT 4T ,2 7016 1OO, O 77 ,6 71 t8 38,2 17 ,Z z ,671ç 2,8119 '3, 1 ê m O , Ol.t'3 o ra19 o rooT o ro75 O, 038 A,o1I+ OOO 2,891 ,856 ro23 o, o3B 21582 2,zt+7 o, 1oo o,a45 A,475 a,2o1 o r216 O,375 o N=4 Iörsök 7h, 93. No l) e -f J, ,. ñ^ inom J ' -r, ó3 TÁBELL 5 Ganmarus oceanicus 197 1 nmfrx 4o3 Lç23 441 465 t+Zg 5O1 523 542 56t+ sgz 6ob 619 64o 664 ,7 19 ,2 zorg 3Lç 16 5119 77 ,3 gO,4 88,Z 80,2 49,a 22 13 9,2 2,4 o,4 îASDLL 6 m ê ro52 o, 063 A,O39 or128 or165 o, o9B 2,8BB ro37 o, o13 o,o11 2,g56 o ro27 ro35 o, 03o o, o7o 2,91ç8 o,oi5 o,o&i 2,g}u o, 02B o, o38 o, 043 o, o4o O,O75 z rzg5 2 ,283 19 zr3z1 2,539 2,715 O 2,690 2,3LrB 1 ,g66 4o6 4ss 4lr8 472 495 9r3 '15,3 512 17 rO ,6 o o, 1o1 o, 113 o, 105 o,107 o,64t o,063 Or155 ñ S Or+O 1972 1,969 o,o1o 2 r 19Lt o 2 1231 z r619 a,o23 o a o 1046 ro47 O 528 76,7 85,7 2,933 o,429 on05t 5r+9 1OO,'O 3rOOO 569 r7t o 2 r863 59t 2,716 60q 52 rO 27 rB 6zB 8r4 655 105 6zt or3 69o 2 rl.çl¡Lç 1,923 ( r, rg6 ( o,l,'h4 ( o, oee Försök No.

32, 33, 4S ro39 2 r838 2,885 68 r9 N=3 o, o18 or081 ro27 o rô15 a roza 4'1 54, 55, 69, 7a, 72, 75, 78. Försölc No2 1O¿t O, f,x nm O, inom ,373 oceanicus Gammarus A N=7 o r02.6 rO34 or006 o,olo o, 015 o,o27 a ,CI49 o, o8lr o,03o o,051 end.ast enstaka mätning) ) 'tt ) inom 64 TADIit L 7 Ganrmarus sälinus 197 n"m f. x, 4o3 13,3 2,1a5 423 15, o 2,177 4tû 18,4' z,Z6tr 465 31,8 2,503 4Zg .' 6a,T 2,7s3 5O1 69 ,7 2,gLtJ 523 100,O 3,OOO 542 86 ,7 2 ,938 561¡ 69,3 z,BLt1 582 45 ,3 2,656 6o4 17 ,B 2 1251 619 8,3 11921 64o 2,2 1 ,31+o 664 o,l+ 0,554 675 a,o93 TABELL 8 Gammarus .

salinus tT,f.x 406 10,1 4SS 13,2 4lç8 18,6 Ì+72 4l+t1 4gS 67 ,8 82,6 5lZ 528 95;9 5Lç9 97 ,7 569 82,2 59t .64,6 608 ' 3o,9 628 5,8 655 1,o 673 (o,z 1 m S o o,a64 o o,O3t o,114 O ro79 o r076 o, 041 o,loo o,o23 o, ojiB o,o11 o o O,O53 o,O57 o, 086 o, o9o ro29 o, 051 ro32 ra22 o ro23 O, o35 O,o37 o,o33 O,o37 o,o18 z 12, 16, 17, 21, 53, 79. I'örsölc No r026 o, o8o o, 064 o, 03o 1972 N=3 nls 2,oo5 2,121 ', z,z7o 2,641r 2,831 2,917 2,982 2,990 2,915 2,81o z,L{ga 1 N=6 ,761 o,992 0,393 o, o7B ,22o 4,a39 o o,o23 o, o12 o, o2o o,oo6 o,o1o o, oo5 o, oo9 0, oo3 o, oo5 o, oo7 o ,013 o,oo8 o,oill orolo o,417 o,006 o,o1o o,977 O,133 o,o27 o,o47 o.,o25 o, olr.3 end.ast ett mätieing) Försöl< No: I+4.

41 ¡ 42, 65 TABDLL 9 Gammarus n¡n zaddachí x ln s 2 1234 oro28 2,258 O' O39 o, o4o o, 068 17,3 2 r239 o, 021 or04l ra 54,6 67 r9 99 r8 8l r7 62r1 38, B 2r519 O, o, o88 2 r739 2 1832 o, o2B o o r026 O O.53 2,999 2,912 orool o, oo2 o, ojiS 2 1793 2 r589 17 r3 4o3 423 f" 17 t1 18,1 4Lç3 46s 479 33 501 5"3 542 564 582 604 619 640 . 1971 O¿$¿t ro29 o, o4o o N=4 Försök No: 6, 2Q, 82, 83. r056 ' oro8o o, o85 2 1238 o ro43 o, 060 Br7 1r942 O rOSl+ or1o9 2r1 7 1311+ o, o5o o orl1g ro99 TABELL 10 Gamnarus duebení 1971 nm%x 4ol 17 ¡5 4n ,2o 13 442 18 19 U$ 4r,B 4Zg 56 rb 5O1 75 ,g 523 98,9 5I+z 83 r4 564 71ro 582 4t+ r7 604 17 ,7 619 7,4 64o 2rz 664 er¡ 2 1243 z r3o8 z 1276 21621 .z r7ít 2,88O 2rgg5 rgzl zr81l z 2 1650 m s o, 041 o rO72 o rQ77 o O,O72 o, o5o o,145 o ro24 o, o48 orol1 o,o23 o, oo5 o, oo9 o Q ro29 o, 060 o1066 or116 e 1248 1;868 1,33B o rO74 or6j6 o o 'o99 ro71 , 151{ O,CI99 ro59 or11g Or133 A r231 o,197 o,148 o,10o N=l* Försök No: 49, 51, 52, 56.

66 îABDLL 1 1 Gammarus nm duebení x. f, 4o6 1972 N=4 m s o,062 or1o7 Försök No: JO, 31-Í, 31 12 2 o, oo7 o ro12 448 472 24 15 2,268 2,39o oro3o o,o52 54 16 2 1737 o,a42 o, o83 t+9,5 ^8zrB 2 r9'tB O, O39 a 512 528 549 569 92 19 2,968 o,o17 O 93,3 2,97O OrOl!1 o, o83 92 13 2,965 2,790 ro22 O, Oll4 o,o32 o, 06ll 21620 O r036 o,o72 2r334 1r753 O, O4¿t o, o8g o ro25 o ro51 r5 1Br5 4ts 6t rv 4l ,7 2116 59t 608 628 655 673 ,,_, orl+o7 0¡039 o¡3 469 3l+.

' O3¿l inea nätnlngar) 01068 12 Gammarus puJ.ex 44 CI -II , ro77 ( 143ÞLL ¡rm 4q 4n rC-96 197 1 tc m s 19,2 2 r'a}u o, o3o O,o59 18 19 2 1277 or03l o,063 z4,z 21384 4k,3 ,2 o, o3o o, o17 Q,o59 o, o34 o, o3B % 4zg s6,4 5o1 523 79 ro lOO,O 5l+2 87 19 564 582 60¿+ 619 64o 664 72,1 34,8 le r7 h,Z r646 2r752 2 1898 oro19 o ro23 o,046 2 1944 o ro24 CI 2r858 ra57 O ro37 o, o3¿r 3rOOO 1r1 2 r541 2 ro3o 2 r625 1rA24 o,Z O r29B O Q,O55 o, o o¿t3 ro99 ro4g ortt4 o ro75 o, 068 o,11O o, 0B6 O ,171 N=4 I..örsök No¡ 6Q, 64.

57; 59, 67 TABELL 13 PaLlasea quadrispinosa 197 1 n¡n x m f" 4o3 lz rU a rogz O,OZI+ 4e3 1SJ 2,196 orol6 4k: 1z ,o z rz3o o, olo 4$ O, Ol+O 36,1 2,557 4zg 5s 15 z,?44 oro3o 5O1 r? 84 2 1928 523 IOOrO 5l+2 84,1 564 68,2 582 .33,3 604 ,lor8 619 4,7 64o t, t 664 o s or04? o, o28 or018 o N=3 Försölc No: 61 , 62 T 62-ÍT. r069 o,o53 o, oo8 o, o rO32 a o ro12 o o1¿! 3rOOO 2rg25 2 1834 21522 2ro33 1 ,669 1ro54 o,24o rz ro23 o, 086 a rA55 ro22 o, o4o or14g or08l O,1¿rl o, o7o or121 o, 106 O rO75 TABÞLL 14 Mysis 8p.

1972 nm /, JL 4o6 435 29 16 t+¿s8 tr8, 4zz 495 89 ,1 512 88'9 ,528 Bor2 1 97,9 2,471 2r682 2 r95o '2 r991 21949 549 569 38'o 2 r9o4 2 r828 2 r58o 59t 16,8 2,251 6oe 6ze 655 9r1 2r1 or4 1r961 1r315 67 rj O r5B7 s nx N=6 F.örsök No: 16-I, 16-rrÏ, 17-r, 17-TT, o, olB o, 041 oro2l o O, Olt+ ro52 o, o13 o, 031 o o,a62 o, oo5 ro25 o, oI8 o, 014 o, 018 o, 06'! oro5o o, o28 o, o45 o, o34 o,o45: O,135 or113 or062 18,28-rr.

óB fl\BÐLL 15 Ifysis reLícta nm 4q 423 t+45 461 4zg 5ol 523 542 564 582 6ols 619 6l+0 664 1970 /" s ar196 Q r239 Försölc Or152 8l r 97. 17 ,S 2 1243 tr5 ¡1 2r179 ,6 ?9,1 4s,t+ 2 1246 2 1461+ 2 r657 or065 oroSo o' o51 o, o4B o ro42 59 rB 2 1777 o 87,9 87,3 2,944 2,941 CIr026 93,3 68,Is 17 2,97O o,o22 a,019 2 r835 o, o3o o, o9o 32 17 2 ,511+ ora57 or17o 18r 9 2 O, O6¿t Or191 r4 r276 1 r649 O o,7 o 1872 or 104 ar1o7 ro29 No: 68, 70, 71, 74, 75t 78, 79, o,141+ or126 oro87 o ro77 o r067 oro58 4 N=9 m r313 O,32O TA3DLL 16 Prar¡nus fLexuosus 197't nmfix 4o: ,2811 2,448 423 31,6 zr5o0 442 34,4 z u536 461 59 tz z,T7P 4Zg 77 ,4 2,889 5O1 83,k 2rg?1 523 96,2 2 rg93 542 82,6 2 tg17 564 65,3 2 1815 582 51 ,4' 2 ,7 11 604 25 t5 2 r4O7 6t9 15¡5 z,1go 64o 5ro 1,679 661+ o, inom o ,87 6 o,3 0,531 675 m gt o rO59 Oro52 ,159 a ,155 or147 O, O33 o,loo O, o¿$o o,016 or12O o, o4g o, 016 O, o o r056 rol'l o, olB o, o15 oro3B A O¿{.9 o,o47 o ro53 o ro43 ro42 o, 006 or113 or127 orooS o orl2O o ro54 N=9 28-III, 2g-Írr., 32-rÍÍ., 4o-I, 76, 76-T, 77, 81, 97-T-.

3'örsök No¡ 69 ÎABÐLL 17 Prar¡¡¡us flexuosus 1971 bIåadapterad f"xü 17 ,4 zizt+l nm t+oj 423 449 463 4zg 501 523 542 564 582 604 619 64q 664 675 s o, ot o, o2o 1 adapteringslJusot 25r1 48, j 71,3 67 rg IOOrO 72,9 63 r7 34 rh 18 r7 11 ,6 2 15 or5 2,399 z,686 ?,853 zrg3z N=3 Försök No: 28-I , 29-I, 32-T, O,O3O or o53 o, 01 l oro2o O,O41 o o,o3o o ro52 O, O3O o,452 o, 03¿$ o, o3o O, 046 O ro7l 3rOOO 1863 2 r 8oll z r536 2 1272 2 1066 t ,4o3 or711 A r}l+2 2 rO53 o, o7o O 010116 O, O35 ro59 o,o42 o, o8o o, 091 4r121 o 'O79 o, 060 i.lt TABÐLL 1 B Praunus flexuosus 1971 rödadapterad d,, ¡lm x m s 4ol ' aor8 zr3zo 4n 3215 z,S1zg 445 36,8 z ,566 o, o87 O ,173 461 58,P 2,765 o,067 o,116 4Zg 7z,h 2,860 o, o34 5O1 BOr9 523 lOO,O 2,9O8 O rQLrZ 3rOOO 54a 24,6 564 56 rz 2,873 2,75a o ro24 o, oo9 o, ol ji 582 33,O 21519 604 14,8 2,171 o ro27 6t9 O,Q33 9,1 1 ,958 640 adapteringsJ.

juset 66t+ or5 01679 o,o98 î endast ett mätning. o r069 o, oB4 O r0l+9 orolg o O a ro29 'o55 r067 or'¡7o N=h Försök No: 29 -rT. , 28-TT., 32-TL , 97 -ÍI. 70 TABELL 19 NeomysJ.s integer n¡nfix 4o3 a6;4 t+23 44s 469 4Tg 5o1 523 S4z 564 582 6ob 6t9 64o 664 675 1971 z,4zz 34,8 2,5o4 31 ,9 46,t 2,66k 60,8 2,784 2,882 76 rz 94,2 2 1974 97,9 2,944 go,8 2,g5g 69,3 2,841 51,1 zrTo9 3a,3 z,4}l z ,oB1 72 ,1 3,5 1 ,539 1,7 1,226 z,SL+1 In s o, 061 or122 o ro43 o r056 a ro22 o ro23 o ro32 o, 046 o' o33 o, o15 o, o17 o, o38 o, o38 o o 38:rr, 3g-r, 47 44-2, -l,l,t.

or112 or08l r062 o r06g or147 ro32 orl18 o ro45 o r263 ra67 or134 o F.örsök No: 36, 37-f o, o78 ro25 o, o2B o, 060 o, o7B O N=6 orlgo îABÐLL 20 Neom¡rsls ånteger 1972 nm/"x 4o6 11,1 4gS 21 ;3 tl4g 472 4gS 512 528 5I+g 569 591 608 eàe 655 623 690 2g rg '62 N=k m s zro44 o, 061 or121 I.örsök No: 6, 7, z r3ag 2 r45g oroTo O,1l+1 19t 35. o, o5B o,115 ro39 o, o7B O' 039 rz 2 r7gk 86,3 2,936 81 ,8 2 1913 83,O zrg1g gBrS 2,gg5 64,7 2,811 2,7A5 5A r7 28 19 z rl+61 10,4 21016 2,2 1 ,35A 1,8 11257 A,3 0,535 O oro2o o, o16 o, 031 ro32 o, 061 orooS o orook o,o27 o rQ53 o, o58 or115 o,128 r255 o,2oB o, oB3 O, 1O¿t o, o5B or153 4r137 O o r3a6 CI 1237 , 71 TASDLL 2 1 Neomysis integer nm 4o3 4e3 443 463 4zg 501 523 542 n ê N=4 Försök No: 38-Í, 3g-IT, 47-ÍT, ¿$8-I.

adapteringsJ.Juset 2 r596 o, oog o, o15 2,763 O O.59 o,118 2 r852 o ro27 o ro17 o ro39 o, o38 O,O55 o, o35 39,4 57 ¡9 71¡1 92 r7 2r967 8lr8 2 r913 2 r935 582 604 6t9 3a ¡3 6I+o 14 664 blåadaptsrad 1 x f" 86, 1 6z r4 41 ,8 56t+ 197 ,1 4ro 2,795 2 r621 2 1482 2r149 1 r607 ' ro35 o, 068 O oro5o ro79 aroT6 o, o7o or135 o, 1oo O (end.ast enstaka mätning) oro34 o,o42 TABÐL/'- 22 Neomysis ínteger nm rödadapterad 197'!

x /" s m 37-IÍ' &&-rr, 4Z-t, h8-rr. Försök No: 4o3 4zt 44s 46s 6tg 39'1. 1+z 13 78,5 99 r1 85r1 83 r6 65 rz 43,B 29,B 64o adaptoringslJuset Lt79 501 5?3 542 564 582 604 664 View publication stats N=4 3,2 2r592 A rO35 z r626 o,148 .2 1895 o, O¡to o, oo4 oroTo O,297 oroBo o, oo7 o 2,996 2,93O z rgzz z,81Lt ro27 o, o3B o, 056 o'o55 2,64t o,046 o 2 1474 O, O¿Í6 ro93 o ro92 orol+7 0ro82 1 ,5O7 a a 'Q75 ,112

Hur upphöjd "upplösning" samt hz besitter detta mänskliga ögat?

Jadu, dagens skärm-upplösning existerar till nedsänkt.

då upplösningen existerar vid den nivå var man ej längre behöver antialiasing skulle jag yttra existerar högsta. Då kunna ögat ej längre urskilja dem enskilda punkterna. angående man beräknar hur flera ppi liksom enstaka människa förmå (källa) titta därför får man fram 530ppi ifrån 50cm avstånd. till ett 22" 16:9 skärm existerar detta 10229x5618. ett iphone4 skärm ligger vid 326ppi likt jämförelse, jag testade noggrann samt enstaka aliaserad cirkel existerar ej helt jämn utan taggig vid 50cm.

Det existerar ej således enkel likt för att yttra för att ögat besitter tre koner vilka ser tre olika färger, enstaka kons våglängdsspektra existerar brett samt överlappar andras samt är kapabel titta flera "primärfärger".

Här kunna oss titta hur dem olika konerna ser färger.

Den längsta staven vilket ser "rött" är kapabel även uppfatta grönt samt även lite blått, dock ser rött starkast.

Här existerar ett graf liksom visar hur känsligt ögat existerar till vissa färger, oss ser tre tydliga höjder "RGB" vilket oss bygger våra tryck samt visningstekniker på.
Man är kapabel även titta för att ögat ser skarlakansröd vilket enstaka svagare färg än t.ex.

blått. detta existerar därför typ datormöss, standby-LEDs samt ubåtsbelysning existerar röda på grund av för att detta ej ej irriterar ögat inom mörka miljöer.

"Meh hallåååh, NAJTVISHON GÅGGELS existerar ju grööna!! smaragdgrön existerar starkaaasssteeeh!"

Det stämmer även, dock då pratar oss angående stavar. Tittar oss vid grafen nedanför ser oss klart för att tapparna existerar känsligast till gröna våglängder.
Fördelen tillsammans med grönt inom NV existerar för att man kunna visa ett klar foto tillsammans således lite ström liksom möjligt samt erhålla enstaka dräglig batteritid, eftersom för att man förmå vandra således lågt inom ljusstyrka därför minimerar man även spilljus vilket existerar viktigt på grund av ljusdisciplin.

Angående antalet färger sålunda brukar man yttra för att man måste upp mot 150 steg vid enstaka gråskala till för att detta bör flyta ihop på grund av dem maximalt övade ögonen (redan 100 existerar svårt för att titta skillnad på).

Detta betyder för att ögat förmå urskilja ca 10 miljoner nyanser (150x150x150) ifrån varandra ifall man bör ta inom. Förmågan för att urskilja färger sitter inom hjärnan samt ej ögonen, därför förmå detta bli lite svårt för att mäta. dock detta existerar vad man besitter kommit fram mot inom tester.

Varför då 255 nivåer från respektive RGB? detta blev helt enkelt sålunda då man ville ett fåtal ut fler färger pga detta tekniska.

oss existerar väl familjära tillsammans med 16bitars inställning inom fönster samt hur förfärligt detta förmå titta ut, 24 bitar bör detta ju vara! 16 bitar innebär 6 bitar per färgkanal!!

6 bitar förmå innehålla 64 värden, oss vet för att 64 steg existerar begränsat till våran ögonkontakt oss önskar ju äga ovan 100 steg! Nästa tänkbara steg upp existerar 8 bitar liksom förmå innehålla 256 värden.

256^3 = typ 16,77mil. Enkelt va!

"Meh hallåååh, asså kolla! RGB 8bitar existerar ju sämsta begränsade färjrymden jue! 16,2miljoner färger existerar ju fan ingentinngee. Man måste ju äga 16 bitar per kanal inom photoshop oom mann e seriöööös!!"

16 bitar förmå hålla 65536 värden, tillsammans med RGB får oss ut mer än 281 triljoner färger (281474976710656 st närmare bestämt).

detta existerar sant! Man förmå behöva arbeta inom enstaka större färgrymd på grund av för att ej drabbas från färgkomprimering då man ändrar bilder.

Här existerar originalbilden, oss kunna titta för att mörk ej existerar högsta mörk samt vitt ej existerar högsta vit

Men då oss äger korrigerat inom 8bit därför får oss detta på denna plats problemet, oss kunna titta för att detta existerar vilket stolpar inom histogrammet samt färginformation saknas.

Gör oss identisk sak inom enstaka större färgrymd därför får oss detta på denna plats resultatet tackar vare interpolationen såsom 16 bitar förmå ge.

Frågor?